- Project Runeberg -  Pressens utveckling under det nittonde århundradet /
85

(1924) [MARC] Author: Otto Sylwan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Tiden efter 1880 - 7. Förenta staterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRENTA STATERNA.

anförda lärobok behandlar Hyde teaterrecensionerna — de lämnas
i regeln såsom alldeles oviktiga åt gröna ungdomar att öva sig med —
och nämner inledningsvis såsom en självklar sak, att omdömet
dikteras av ägarna eller editorn, men, fortsätter han, »vi inbilla oss nu
att vi skriva utan någon sådan hänsym».

De officiella programmen, resolutionerna vid journalistmötena
och talen vid festerna äro naturligtvis okunniga om dessa
förhållanden och bruka blott den traditionella idealismens retorik. Någon
enstaka gång kan även då verkligheten skymta fram. När vid en
bankett i New Yorks tidningsförening en skål föreslogs för den oavhängiga
pressen, bröt en medlem det officiella hyckleriet och sade i sitt svar:
»I Amerika finns det ingenting sådant som en oavhängig press, det
skulle då möjligen vara i någon landsort. Ni vet det och jag vet det.
Det finns inte en bland er, som kan våga ge uttryck åt sin ärliga
mening. Om ni gör det, vet ni att det inte blir tryckt... Den som vore
dåraktig nog att göra det, skulle bli kastad på gatan.» O. s. v.

Att redaktörer avskedas hör också till det vanliga, och det sker
icke, såsom skett i några mycket omtalade fall i England, på grund
av avvikande mening om tidningens hållning i politiska principfrågor,
utan för någon småsak, som stött en aktieägare. Något uppseende
eller någon harm väcker det ej heller. Den enskilde kapitalistens
rättighet att godtyckligt köra bort en anställd ifrågasättes icke i ett land,
där av ålder även ämbetsmännen i massa avskedats vid partiskiftena.

Tidningsmännen själva hava inrättat sig efter denna uppfattning.
1907 utkom en bok med titeln: Making of a Newspaper, författad av
John L. Given i N. Y. Evening Sun, vilken från flera håll, även av
engelsmän som Dibblee och Warren, betecknats som den bästa i sitt
slag. Det har dess värre icke varit mig möjligt att få tag i den, men
andan i den röjes tydligt nog av en recension i Athenæum. Enligt
citat där säger Given att han lika gärna kunnat kalla boken Making
of a reporter och hånar gammalt folk, som tro pressens uppgift vara
att strida för vissa mål. »Läsarna vilja ha fakta för att själva bilda
sig sina åsikter», säger han, vartill Athenæum torrt anmärker, att
»folket i U. S. A. måtte vara mera intelligent än i vårt eget land».
Given tillfogar: »Den man, som förmår skriva övertygande blott om
han själv är övertygad, skulle snart finna sig illa sedd av editor och
ägare, vilka båda förutsätta, att deras anvisning alltid utgör
tillräcklig grund för en mening.» Nyheterna äro en tidnings kärna, den satsen
upprepas här som överallt annars, och Given betecknar såsom ett
utslitet trick bruket att, då inga sådana inlöpa, skrika om behovet av
nya skolhus, bättre vattenledning, renare gator o. s. v.

Ägarna äro således de som avgöra tidningarnas karaktär, och

85b

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 8 10:36:31 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pressens/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free