- Project Runeberg -  Pressens utveckling under det nittonde århundradet /
86

(1924) [MARC] Author: Otto Sylwan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Tiden efter 1880 - 7. Förenta staterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TIDEN EFTER 1880.

vilka äro deras synpunkter? Med den cyniska öppenhet, som i U. S. A.
växlar med den traditionella idealistiska förkunnelsen, har en av dem
— han har visserligen bevarat sin anonymitet — svarat: »Jag är
handlande och jag säljer nyheter. Det är inte mitt göra att förse mina kunder
med bara hälsosamma nyheter. De komma till min bod, och om de
begära ett visst slags varor, så ger jag dem det, så länge försäljningen
av det inte förbjudes av lagstiftningen; vilja de förgifta sin själ,
så är det deras sak och inte min Jag håller inte någon predikolokal
utan en bod. Jag är liksom en kemist oförhindrad att sälja vad andra
vilja köpa, så länge jag inte bryter lag. Om ni har något klagomål att
framföra, så vänd er till polisen och lagstiftningen, men ni behöver
inte komma och besvära mig.» (Edinburgh Review 209: 548.)

Då tidningarna gingo över från de äldre smärre förhållandena och
blevo moderna kolossala affärer, kunde redaktion och ekonomisk
ledning icke längre förenas i en person. Editorn av den gamla typen, som
var på en gång ägare och huvudredaktör av sitt blad, har efter hand
försvunnit. Han har blivit andra man, den ekonomiska direktören är
chefen. Först och främst måste företaget bära sig.

Men, kunde man fråga, om så är och om ägarna hava de
fördomsfria principer som nyss framlagts, varför bliva då icke tidningarna
värre än de äro? Svaret ligger däruti, att den sunda affären i längden
står sig bäst, huru många undantag man än måste göra från denna
regel. Eller än bättre, vi svara såsom den ovan citerade Stone, vilken
fastslår som sin tidiga erfarenhet, att det lönar sig bäst »att icke
införa någonting, som icke en ung flicka kan läsa högt i vilket sällskap
som helst». Skandalbladen kunna nog få större avsättning än de
anständiga, men de släppas icke in i hemmen och äro därför värdelösa
som annonsorgan. — Och sålunda blir moralen eller åtminstone
anständigheten räddad. Ty på annonserna hänger tidningens existens.

Annonsernas värde beror närmast på spridningen, och uppgifter
härom fås i Sell’s World’s Press (den senaste mig tillgängliga för 1921).
Enligt denna utgå i New York de båda Hearstbladen American
(morgon) och Journal (afton) förhållandevis i 301,000 och 675,000 exemplar,
Times i 368,000, World i 335,000, Herald (numera upphörd), Sun och
Tribune i vardera ungefär 100,000. Söndagsnumren visa mycket högre
siffror, Times och World över en halv million, American (som då
innesluter Journal) en hel.

Siffrorna äro för en stad av New Yorks storlek icke märkligt höga,
underlägsna motsvarande i London och Paris, vilket beror på den
lokala prägel, som icke minst de gula tidningarna lägga an på. New
York-pressen är New Yorks, icke landets. De andra storstäderna,

s6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 8 10:36:31 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pressens/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free