Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Tiden efter 1880 - 9. Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE.
Figaro blev också en institution, men med annan anda; om den
började ådagalägga litterär ärelystnad, så bibehöll den dock sin
mondäna karaktär och upphörde ingalunda att vara det främsta
boulevardbladet. På 1880-talet gick det i vissa hänseenden i spetsen för
pressreformerna genom införandet av »le grand reportage», särskilt
intervjuen med personer av rang inom politiken, litteraturen, sällskapslivet
o. s. v. Chincolle synes givit föredömet, andra följde. Men om dessa
samtal verkligen ägt rum, ansågs likgiltigt; Maurice Barrès t. ex. skrev
intervjuer med Renan och andra berömdheter utan att ha
sammanträffat med dem. Man hade fått en ny, mera dramatisk form för den
litterära essayen, det var allt. Det är icke fråga om fakta utan om
konstnärlig stil — det är franskt. — Tidtals har Figaro velat spela en
politisk roll och tog sålunda parti för Dreyfus, men kom därmed i
konflikt med både publik och aktieägare; redaktionen fann snart
rådligast att avskeda ett par medarbetare såsom försoningsoffer och
helt kasta om kursen. Sitt gamla rykte för hätska personliga angrepp
har Figaro bevarat. Ännu minnes man huru sådana på politikern och
finansmannen Caillaux förde till att dennes hustru gick upp och sköt
ned dess direktör Calmette (mars 1914). Det var en sensation alldeles
i tidningens egen stil. — På sistone har Figaro haft en del inre strider
att bestå; ett tag utvandrade en del av dess stab till Gaulois, vilken
under Arthur Meyer ävlats att vara det mest mondäna bladet.
Av långt mera ingripande betydelse än Figaros s. k. reformer var
grundandet av Matin 1884 av en amerikan A. Ch. Edwards med stöd
av amerikanskt kapital. Därmed fick Frankrike en ny typ: le journal
d’information. Det är ju betecknande att en tidning, som lägger an
på nyheter, anses som något nytt, och det var som av upphovet redan
kan slutas amerikaniseringen, som ryckte in i Paris. Till de gamla
lockelserna, rafflande följetongsromaner och dito faits divers, kom nu
det verkliga reportaget i stor stil. Matin berömde sig av att vara
»det enda franska dagblad, som på egna trådar får de senaste
nyheterna från hela jorden». Man har visserligen misstänkt att trådarna
i själva verket voro New York Heralds, men Matin har mången gång
blivit nämnd för någon uppseendeväckande journalistisk bragd, ett
djärvt avslöjande eller någon annan sensation, som ibland kanske
också var överensstämmande med verkligheten.
Matins pris var tio centimes och låg sålunda emellan de dyra
bladens femton eller mera och billighetsbladens fem. Skulle det icke
löna sig att utgiva en stor tidning till en sou? Försöket gjordes med
Journal 1892. Såsom redaktör stod journalisten F. Xau, men i själva
verket hade denne starka finansiella krafter bakom sig, och det
krävdes också, därest som man sagt sju millioner francs gingo åt, innan tid-
9—233644. Sylwan, Pressens utveckling under det 19:e årh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
