Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Tiden efter 1880 - 10. Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKLAND.
Som ett sidoskott från Lokal-Anzeiger uppstod 1901 Der Tag med
mottot: »Keiner Partei dienstbar, freies Wort jeder Partei.» Det var
genomförandet av en tanke, som nog föresvävat många: att tidningen
själv icke skulle hava någon bestämd hållning utan meddela
(signerade) artiklar, i vilka alla riktningar kunde komma till orda. Försöket
var intressant, men resultatet skäligen negativt. Der Tag har levat,
men som parasit på moderbladet, från vilket den haft hela sin
nyhetsavdelning. Diskussionen har icke heller blivit allmän; socialisterna
hava hållit sig borta, och om de andra partierna företrätts av
allehanda förnäma namn, så hava dessa knappast tillhört de ledande.
Partipressen har förblivit intressantare än dess dämpade ekon i Der Tag.
Scherl har fått efterföljare, främst bland dem firman Ullstein,
som t. o. m. är äldre, men som först något senare fick sina stora
framgångar. Dess Berliner Morgenpost slog på det nya århundradet
Lokal-Anzeiger och lär ännu med sina 400,000 exemplar utgå i större upplaga
än någon annan tysk tidning. Firman har vidare satt upp bl. a.
B. Z. am Mittag och övertagit Vossische Zeitung. Även som
förlagsaffär över huvud har firman Ullstein blivit en av landets största, då
den utger jämväl tidskrifter och billiga böcker.
Ett par siffror kunna åskådliggöra den tyska tidningspressens
tillväxt. Ar 1874, då en ny tryckfrihetslag röjde ur vägen
stämpelavgiften och andra hinder, utgjorde antalet genom postverket
befordrade tidningsexemplar knappt 300 millioner; tjugu år senare var
det över 800 millioner och hade således tredubblats. Och först då,
på 1890-talet, inträdde den största tillväxten, i det att Scherl och
Ullstein erövrade Berlin, medan på andra orter efter mönstret av
dessa blad uppsattes »Generalanzeiger», partilösa nyhets- och
annonsblad, vilka flerestädes ställde de äldre tidningarna i skuggan.
Genomsnittsupplagan för ett dagblad, som 1885 beräknades till 7,300
exemplar, hade 1914 vuxit till bortåt 30,000.
Till sitt yttre har den tyska tidningen alltid tett sig mindre
förnäm än den engelska och den franska (före kriget). Frakturstilen, som
fasthålles såsom en nationell klenod, papperet, som redan före kriget
var mörkt och dåligt, det lilla formatet — annars på sitt vis bekvämt
— bidraga var sitt till detta allmänna intryck. Att den också
förefaller liten till omfånget beror emellertid på att de stora bladen utges
i två, stundom t. o. m. tre, nummer varje söckendag. Denna
egendomlighet går tillbaka till mitten av förra århundradet och bör hava
uppstått i sammanhang med de tätare postturerna, vilkas innehåll
genom detta utgivningssätt omedelbart kunde tillgodogöras för
publiken. Försöken att tillämpa det på andra håll hava överallt — med
141
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>