- Project Runeberg -  Pressens utveckling under det nittonde århundradet /
142

(1924) [MARC] Author: Otto Sylwan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Tiden efter 1880 - 10. Tyskland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TIDEN EFTER 1880.

undantag av i Köpenhamn och Kristiania — slagit illa ut och
övergivits. I Tyskland har det däremot vidhållits av nästan alla stora
tidningar, medan små lokalblad och de på lösnummerförsäljning
anlagda storstadsbladen nöja sig med ett nummer om dagen. Nyheter,
artiklar och annonser fördelas sålunda på två eller tre »häften», och
slår man samman dessa och därtill lägger åtskilliga bilagor — för
söndagen och annars — skall man finna att sådana tyska tidningar som
Kölnische, Neue Freie Presse eller Berliner Tageblatt ingalunda stå
de engelska efter i omfång. — Det kan tilläggas, att 1918 ännu
räknades 120 dylika stora blad, medan de andra, i egentlig mening
»dagliga», voro 1,617.

Granskar man innehållet, lägger man märke till att den tyska
pressen alltjämt har sina betydande egenheter. Den har i såväl gott som
ont hållit sig påfallande oberörd av den anglosaxiska rörelsen. Jag
har redan påpekat att sensationen icke här funnit mycken jordmån,
men därmed har både det stora och det lilla reportaget förblivit
outvecklat, och för illustrationen ha tyskarna ådagalagt en nästan
fullständig likgiltighet, utom förstår sig i söndagsbilagorna (av samma
typ som Die Woche), vilka också ha gott papper, som gör att bilderna
där äro förträffliga.

Tyngdpunkten har alltjämt legat i artiklarna och icke i nyheterna,
och icke i politiken utan på det kulturella området. Den utförliga
korrespondensen, som var styrkan i Cottas Allgemeine Zeitung, har
förblivit en huvudsak. Jag skulle tro att förklaringen ligger däruti,
att tysken väl äger omfattande intresse, icke minst för främmande
länder och folk, men mindre för aktuella fakta och åskådliga
berättelser om händelsernas yttre förlopp än för teoretiska betraktelser. Och
dessa kunna icke telegraferasl

En engelsk tidningsman uttalade för ett tjugutal år sedan sin
häpnad och beundran för den »enorma massa» kulturella, sociala och
tekniska uppsatser han fann i den tyska pressen. Om skillnaden
numera är mindre stor, består den nog — relativt sett — fortfarande.
Härav likgiltigheten för de nya metoderna, och härav även den
påfallande olikheten mellan de amerikanska och de tyska kurserna för
blivande tidningsmän. Medan de förra lägga an på träning av
praktiska färdigheter, d. v. s. på utbildning av reporters, äro de motsvarande
tyska (vid Heidelbergs och andra universitet) inrättade för en högre
standard. Med sina föreläsningar i filosofi, sociologi, historia, estetik
m. m. tyckas de avsedda för tillärnade redaktörer och följetonister.

Det är den tyska idealismen, som sätter sig höga mål — månne för
höga? — Skada också att dessa institut icke drilla sina lärjungar i

konsten att skriva läsbart.

2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 8 10:36:31 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pressens/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free