Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- II. Tiden efter 1880
- 11. Kriget och efter kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGET OCH EFTER KRIGET.
mot före kriget, och halvpennybladen kosta således en penny, Times
och Daily Telegraph två, efter att (före maj 1923) hava varit ännu
högre.
Från andra länder komma liknande uppgifter: i New York kunde
t. ex. Times och Globe från 1914 till 1917 registrera en med 33 2 ökad
omsättning, men därefter inställde sig även där pappersbrist och
därmed följande stegrade pris och minskad försäljning. Starkare
verkade dessa samma orsaker i Frankrike, där flera gamla tidningar
och tidskrifter måste upphöra, tillsvidare eller för alltid, och starkast
och snabbast i Tyskland, där av 11,000 vid krigets utbrott utkommande
periodiska publikationer i oktober 1915 redan 1,150 strukit med,
mestadels tidskrifter men också 200 nyhetsblad.
Huruvida nu detta skall bliva en läxa för pressen får framtiden
visa. Tidningarna ha av gammalt beskyllts för att av egoistiska motiv
gärna hetsa till krig, men de ha fått lära sig att ju längre detta varar,
desto mera gå dess verkningar ut över dem själva.
* k
*
Den tyska pressen är givetvis den, som lidit och lider mest av
krigets följder, både i yttre och inre hänseende. Att en del gamla organ
försvunnit eller mist sin politiska betydelse, är ingenting märkligt;
sålunda har t. ex. på högerhåll Deutsche Tageszeitung tagit rang
såsom ledande bredvid Kreuz-Zeitung, medan på motsatta flygeln
oavhängiga socialister och kommunister fått sina språkrör (Freiheit
m. fl.). Bäst hava kanske de liberala bladen stått sig, såsom Frankfurter
Zeitung, Berliner Tageblatt och Vossische Zeitung (nu på Ullsteins
förlag och redigerad av Georg Bernhard).
Att alla blivit torftigare är icke det värsta, utan att pressen i största
utsträckning mist sin självständighet. I Vossische påstods härförleden
att den till 90 2 råkat i beroende av industrien. Att Stinnes förvärvat
Deutsche Allgemeine är ett enstaka, erkänt faktum; i vad mån han
och andra industrikungar, t. ex. Hugenberg, inköpt och för sina syften
använda tidningar, kan svårligen ens en i facket invigd fullt fastställa,
men säkert är att de behärska en stor del av pressen över hela Tyskland,
att de äga en mängd telegram- och korrespondensbyråer, och att de
till mindre orter utsända till hälften tryckta blad, i vilka lokala
notiser och annonser ifyllas. Och man misstänker att jämväl de
speciella press-firmorna, såsom Scherl och den nyare Huck (med tidningar
i München, Halle, Breslau och Stuttgart med sammanlagt över en
million prenumeranter), äro åtminstone påverkade av industrikungarna.
Om de tyska förhållandena äro för kaotiska för att tillåta några
147
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Jan 8 10:36:31 2025
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/pressens/0153.html
