Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- III. De nordiska länderna
- 1. Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE.
just därför allt mer uppmärksammade. För övrigt bars tidningen upp
av en för sin tid ovanligt god stab av korrespondenter.
Landsortstidningarnas uppkomst torde i regeln vara den att en
boktryckare, gärna med hjälp av någon läroverksman, startade ett
veckoblad för ortens behov. Alltsom det efter omständigheterna
utvecklades, övergick ledningen till en yrkesjournalist och fick en mer
utpräglad politisk hållning. Många äro de redaktörer, som gjort en
karriär i riksdagen, vilket ju allt mera sällan varit fallet med
Stockholmstidningarnas. Som ett exempel må blott nämnas Mauritz
Hellberg i Karlstadstidningen.
*
Uti tekniskt hänseende följde den svenska pressen i stort sett
ganska bra med den allmänna utvecklingen. Redan på 1840-talet
hade Aftonbladet och Allehanda sina fem eller sex spalter med ett
jämförelsevis rikhaltigt innehåll. Nya metoder togos efter hand i bruk;
sedan telegraflinjer 1853—54 upprättats söderut från Stockholm, syntes
telegram ganska regelbundet i tidningarna. Aftonbladet beräknade
sina utgifter på detta konto för år 1855 till 3,000 kr. Först kriget 1870
—71 föranledde ett utnyttjande av telegrafen i större skala.
Pappersprisets fall föranledde fram på 1880-talet en sänkning av
prenumerationsavgiften, som ditintills hållit sig vid 20—25 kr. för
de stora huvudstadsbladen. Dengick ned, i några fall, till bortåt hälften,
och lösnummer kostade nu blott fem öre i st. f. tio, och de särskilda
landsortsupplagor, som redan tidigare införts, kunde nu fås för några
få kronor. — Samtidigt växte omfånget; de höga åttaspaltiga bladen
blevo till sist så otympliga, att man allmänt övergick till ett mindre
åttasidigt format.
Nu var tiden också inne för ändå billigare och mera folkligt anlagda
dagblad. Det första framträdde i Malmö i slutet av 1888, Skånska
Dagbladet, grundat av boktryckaren R. T. D. Asp med L. Ljunglund
(numera chef för Dagl. Allehanda) såsom redaktör, och kostade blott
4.80 kr. om året. Någon utpräglad politisk ståndpunkt hade det icke,
men kanske just därför uppnådde det en för ett landsortsblad alldeles
enastående spridning, upp till 60,000 exemplar uppgives det, och med
sin massa av annonser har det varit och är alltjämt en briljant affär.
På sistone har det också fått en viss politisk betydelse såsom organ
för jordbrukarne.
Ett år senare framträdde Stockholmstidningen, grundlagd av
A. E. Jeurling, som före 1889 års slut redan skröt med en postupplaga
av över 7,000 ex.; den kostade blott 3,60 kr. (ett öre om dagenl), i hu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Jan 8 10:36:31 2025
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/pressens/0169.html