Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. De nordiska länderna - 1. Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NORDISKA LÄNDERNA.
vudstaden 6.—. Tillväxten var så snabb, att tryckeriet hade svårt för
att leverera tillräckligt stora upplagor. De grepp, genom vilka denna
framgång vanns, voro de vanliga: korta lättlästa artiklar, ett lämpligt
urval av notiser och sensationell följetong (»Stockholms mysterier»
och dylikt). Stockholmstidningen uppnådde vid sekelskiftet en
spridning av över 100,000 exemplar och bibehåller alltjämt en fast
kundkrets bland småborgare och kroppsarbetare — ett fenomen så mycket
märkligare, som den numera varken till pris eller just i övrigt skiljer
sig från sina kolleger och därtill under sin nuvarande redaktör E. B.
Rinman med en föredömlig hovsamhet i tonen företräder en moderat
liberalism. Den torde hava ärvt en del av den publik, som tidigare
höll sig till Dagens Nyheter, och läses jämväl av socialister.
Dessa hava under tiden fått sin egen press. Social-Demokraten
började sin bana 1885 såsom halvveckoblad och blev först 1896
daglig. Redaktör var nästan från begynnelsen Hjalmar Branting, som
frånträtt sin post först när partiets framgång fört honom till
statsministerposten. Måhända har han funnit sig mindre väl på denna,
än då han med pennan och på folkmöten fått ge frihet åt dct
kraftiga temperament, som präglat hans långa kamp för de ideella målen.
Bland övriga socialistiska organ bör Arbetet i Malmö nämnas
främst. Grundat 1887 blev det dagligt 1890, hade till redaktör Axel
Danielsson och räknade bland sina medarbetare Bengt Lidforss, en
av den svenska pressens yppersta och skarpaste pennor. Ehuru i
grunden icke någon ytterlighetsman — därtill var han för högt
bildad och en för djup natur — tyckte han icke om att lägga band
på sitt temperament, när det gällde motståndare. — Den socia-
listiska pressen har nått en vacker utveckling, men någon lysande
affär har den icke blivit. I detta fall sviker partitroheten. Hunnen
över den första ungdomens hänförelse för abstrakta principer, har
väl kroppsarbetaren sina allmänt mänskliga svagheter — eller rent
av sina hemliga borgerliga?
På den motsatta kanten gjordes 1880 ett försök att med Vårt Land
giva statskyrkan ett dagligt organ. Det avlopp icke alltför lysande
och förtjänar kanske minnas egentligen såsom språkrör för C. D. af
Wirsén, som här och i den officiella Post- och Inrikes Tidningar uti
flitiga recensioner fördömde all ny svensk litteratur av värde,
däribland också t. ex. Gösta Berling.
Vårt Land gav icke alltid ett föredöme i kristlig fördragsamhet,
och detsanima kan sägas om den frikyrkliga rörelsens organ Svenska
Morgonbladet (från 1891). Ju större politisk makt detta parti
förvärvat — och helst sedan spritförbudet blivit dess första trosartikel
—, dess myndigare har dess ton blivit, och dess mera tycks det
164
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
