- Project Runeberg -  Pressens utveckling under det nittonde århundradet /
170

(1924) [MARC] Author: Otto Sylwan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. De nordiska länderna - 1. Sverige - 2. Danmark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE NORDISKA LÄNDERNA.

liberala Forum har också redan gått all världens väg. Det egentliga
högerpartiet har — kanske betecknande nog — icke vårdat sig om
att uppehålla något organ av detta slag, men två sådana, Det Nya
Sverige och Svensk tidskrift, företräda ännu unghögern, ett skäligen
obestämt begrepp, som möjligen kan definieras så, att det utesluter
aktuellt politiskt inflytande. Medan det förra varit en smula fribytare,
har den senare, trogen sitt namns traditioner, varit mer akademisk.
Väl redigerad och väl skriven inriktar den sig på att sakligt utreda
och bedöma huru verkligheten för närvarande ter sig. Socialisternas
Tiden finner det mera angeläget — och säkerligen även mera tacksamt
— att förkunna huru det borde vara.

2. DANMARK.

Den danska pressens doyenne, Berlingske Tidende, har mycket
gamla anor; de kunna räknas tillbaka till åtminstone 1749, då ett
äldre blad övertogs av boktryckaren E. H. Berling, som gav det sitt
namn. Det har tidningen alltjämt bibehållit, och med rätta, ty den
äges ännu i dag av hans arvingar.

Berlingske var en privilegierad tidning, vilket innebar att den hade
företrädesrätt att följa med den kungliga posten, och att den över
huvud icke hade att frukta någon konkurrent utan kunde leva tryggt
på sina kungörelser m. m., men å andra sidan också att dess
innehåll var noga övervakat av en därtill förordnad censor; tidtals
tillsattes redaktören av regeringen. Texten var således officiös, om
ej rent av officiell, men trots detta kunde Berlingske under den
Napoleonska perioden glädja sig åt en ganska stor avsättning.

Det fanns ju också andra tidningar: Adresseavisen, ett annonsblad,
som var jämnårigt med Berlingske och längre fram även upptog
nyheter, Dagen (1803—43), som på 1830-talet hade en relativ blomstring,
och veckobladet Nyeste Skilderi af Kjöbenhavn (1803—31), som
ägnade sig åt stadens yttre och andra lokala ting.

Tidskrifterna på ett högre plan begynna 1785 med K. L. Rahbeks
Minerva (fortsatt till 1807) och densammes Den Danske Tilskuer
(1791—1808). Där förspordes nog intresse för politiska, ekonomiska
och andra samhälleliga saker, men trycket från ovan och bristen på
en utbredd frihetsanda kommo dessa att vika för estetiska ting.
Framförallt teatern fångade den köpenhamnska publikens tankar, liksom
redan förut och alltjämt senare. Under 1800-talets första del stodo
de litterära tidskrifterna i förgrunden, utgivna av R. Nyerup, Chr.
Molbech och något senare J. L. Heiberg, vilken på trettio- och fyrtio-

170

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 8 10:36:31 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pressens/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free