Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. De nordiska länderna - 2. Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NORDISKA LÄNDERNA.
Fram på 1830-talet började allmänheten få anspråk på en mera
modern nyhetspress. Situationen kunde blivit betänklig för
Berlingske, om tidningen icke just i det kritiska ögonblicket fått en ny
redaktör, som insåg vad här måste göras. Det var M. L. Nathansen, som
1839 övertog ledningen och behöll den i mer än tjugu år. Politiken
kunde han på grund av tidningens officiella ställning icke lägga sig i,
och han tyckes icke heller haft särskild lust därför, men i fråga om
ekonomiska och estetiska ting hade han just det intresse, som mot-
svarade den borgerliga genom-
snittspublikens krav. Han
anställde goda pennor för
den följetonistiska avdelnin-
gen, och han hade över huvud
den födde tidningsmannens
sinne för vad ett dagblad bör
syssla med. Bland hans första
omsorger var att göra Berling-
ske regelbundet daglig och
att utvidga formatet till fyr-
spaltigt; från 1844 utkom den
— rimligtvis efter tysk före-
bild — t. o. m. två gånger om
dagen. Så mötte Nathansen
lyckligt den ökade konkur-
rens, som den nya tiden med-
förde, och såg under sitt re-
daktörskap upplagan växa
från 1,100 till 8,000 exemplar.
De ökade anspråken på
Bild 70. M. L. NATHANSEN. dagspressen sammanhängde i
viss mån med det småningom
framträdande politiska intresset. Den opposition, som förnams var
emellertid på grund av både yttre och inre hänsyn skäligen spak; så
Kjöbenhavnsposten (från 1827) och ett par tidskrifter på trettiotalet.
Med Fredrik VI:s död den 3 dec. 1839 närmade sig det gamla
landsfaderliga enväldet sitt slut. Christian VIII var åtminstone till en viss
grad och till en viss tid benägen för ett friare statsskick, och för första
gången fick också Danmark nu en politisk tidning, Fædrelandet. Det
hade börjat som en av prof. C. N. David utgiven veckoskrift, ombildades
1839 till dagblad och fick två år därefter till redaktör en ung student
Carl Parmo Ploug (född 1813). Såsom poet och såsom spexförfattare var
han redan bekant, och han skulle snart bevisa att han var en politisk
172
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
