- Project Runeberg -  Pressens utveckling under det nittonde århundradet /
175

(1924) [MARC] Author: Otto Sylwan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. De nordiska länderna - 2. Danmark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DANMARK.

sig senare åt diplomatien. Hans efterträdare Vilhelm Topsøe var en
fint bildad personlighet och en högt skattad novellist, som företrädde
en måttfull realism. Som redaktör försökte han också stödja en
sakligt realistisk politik, men kunde under den allt häftigare
upplågande striden mellan partierna icke rätt göra sig gällande, och
Dagbladet sackade därför tillbaka i inflytande, ehuru det intill Topsøes
död 1881 behöll sitt anseende.

Bille hade med sin mångsidiga vakenhet haft livligt intresse också
för det tekniska och gjorde för studier i detta syfte 1856 en resa till
England. (Han var sedan korrespondent till Times.) Vad han där såg,
gjorde han sig tillgodo, och Dagbladet ansågs ur denna synpunkt på
hans tid stå främst bland Köpenhamns tidningar. Över huvud torde
man kunna säga att dessa vid en jämförelse med andra, t. ex. tyska
och svenska, icke lågo efter. Om de sistnämnda vid första anblicken
te sig ett grand modernare, torde det bero på att de använt något mera
rubriker. Teaterrecensioner t. ex. uppträdde där oftare såsom för sig
ställda artiklar, medan de i de danska bladen infogades bland
notiserna.

Fædrelandet och Dagbladet hade en akademisk och jämförelsevis
storborgerlig prägel. Det gavs också en mera populär press med mindre
anspråk, och inom denna kom Folkets Avis 1860 med en ny typ,
dagbladet till billigt pris. Den försummade icke alldeles politiken, men
dess lockelser voro främst följetongsromaner, »Røverhistorier, disse
journalistiske Nipssager», och »Dit og Dat», regelbundna
veckokrönikor, i vilka redaktören, den berömde vissångaren Erik Bøgh, i
kåserande form och helst i skämtsam ton men ingalunda utan
uppfostrande syfte sade sitt borgerliga ord om allehanda ting. Med sådant
innehåll gjorde Folkets Avis stor lycka och kunde redan efter ett år skryta
med en avsättning av 14,000 exemplar. — 1864 startade boktryckaren
J. C. Ferslew sin verksamhet som tidningsförläggare med
Dagstelegrafen. Större framgång hade den nio år yngre Aftenposten, som lades
ungefär efter samma linjer som Folkets Avis. Om Ferslew härmed
vann en solid ekonomisk grundval, så gjorde han med Nationaltidende
(från 1876) sin insats i den stora Köpenhamnspressen. Redan
utgivningen två gånger dagligen yppade konkurrensen med Berlingske.

Ferslew var framförallt tekniker och organisator. Han utbyggde
senare sin affär genom att 1891 övertaga dels det avtynande
Dagbladet, dels det yngre, av R. Watt 1868 grundlagda Dagens Nyheder.
Under gemensam ledning förenades sålunda en hel rad tidningar, som
anpassades var och en efter sin särskilda läsekrets’ anspråk. Affären
växte till mycket stora mått; Ferslew hade sina egna pappersfabriker
och sitt eget stilgjuteri och sörjde för att alltid vara främst i tryckeri-

——
175

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 8 10:36:31 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pressens/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free