- Project Runeberg -  Pressens utveckling under det nittonde århundradet /
185

(1924) [MARC] Author: Otto Sylwan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. De nordiska länderna - 2. Danmark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DANMARK.

publiken. Namnet är hämtat från Berlin, men typen från den engelska
Daily Mirror. Liksom i denna äro illustrationerna huvudsak och
texten av lösaste slag.

Skall en svensk sammanfatta sitt intryck av den danska pressen,
torde han nog komma till den slutsatsen, att dess olikhet med vår
egen främst ligger i tonen. Att danskarna äro långt bättre psykologer
än vi, är ett sedan gammalt erkänt faktum, om vilket icke blott
jämförelsen mellan litteraturernas egenart vittnar. Den som söker att
få en inblick i den danska politikens karaktär, sådan den tett sig bakom
kulisserna — och stundom även framför dem —, skall bliva slagen av
vilken betydelse de intima personliga förbindelserna haft. De stora
partierna tyckas bestå av kring en ledare sammanslutna mindre
grupper, vilka som oftast operera på egen hand. Allehanda
kombinationer bli möjliga, beroende ibland på skäligen personliga antipatier.

Detta personliga ger sig givetvis uttryck också i pressen, och på
gott och ont. I Danmark, liksom i Norge, drar man sig aldrig för att
ställa till en offentlig stortvätt, en s. k. »Opvask», ibland till verklig
nytta, alltid till stor förnöjelse för publiken. Och frånsett de för
ögonblicket stukade är det just ingen som blir förargad, även om angreppen
äro ej blott frejdiga, utan närgående.

Den svenska korrektheten — och flatheten — blir gärna obehagligt
berörd av slikt. Olikheten visar sig jämväl i annat, t. ex. i
personnotisernas art. Hos oss bestå de framförallt i dessa listor på födelsedagar,
som väcka främlingars rättmätiga undran och löje. Den danska
publiken nöjer sig icke med en sådan officiell formalism; den vill ha reda
på vilka resande som för dagen kunna ses på Ströget, var en populär
skådespelerska njuter sina ferier o. s. v. Och dessa notiser skola såvitt
möjligt ha en smula intimitet. Intervjuformen har hållit sig längre
i Köpenhamn än annorstädes, och reportern söker att återge dialogen,
gärna med den förtroliga accent, som kommer skvallret att få en helt
annan gemytlighet än t. ex. det yankeeska.

I förbigående må anmärkas att de danska tidningsmännen, att
döma av tillfälligtvis framkomna uppgifter, i ekonomiskt och socialt
hänseende hava en vida sämre ställning än de svenska.

Av de danska tidskrifterna äro en del redan berörda. Bland de
yngre äro främst att nämna de i engelsk-fransk stil, som representerat
den högre kulturen, Dansk Maanedsskrift (1855—68) och For Idé og
Virkeligned (1869—73), vilka ännu tillhöra idealismens period; i den
senares ledning deltogo filosofen Rasmus Nielsen och Bj. Björnson.
Genombrottet förbereddes av Nyt dansk Maanedsskrift (1870—73),
fortsatt av bröderna Brandes med Det 19:de Aarhundrede (1874—77).

185

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 8 10:36:31 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pressens/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free