Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. De nordiska länderna - 4. Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NORDISKA LÄNDERNA.
nyare svenska skönlitteraturen. Journalist var annars den store skalden
ingalunda, och bladets betydelse låg därför helt och hållet på det
litterära området. På 1840-talet upplevde tidningen under den vittert
och historiskt intresserade Fabian Collan en ny glansperiod som
kulturorgan.
Det är dock tvenne andra namn, som framför allt giva 1840-talets
publicistik dess karaktär. J. V. Snellman, som på grund av sina
frisinnade åsikter rönt motgångar vid universitetet, begynte efter åter-
komsten från en flerårig ut-
ländsk resa, under vilken han
bland annat som medarbetare
i Blanches Freja kommit in i
de svenska tidningsförhållan-
dena, år 1844 i Kuopio ut-
giva veckoskriften Saima. Den
blir genom sin aggressiva,
stridbara hållning en alldeles
ny företeelse i den dittills över
huvud fridsamt idylliska fin-
ländska publicistiken. Snell-
man förfäktar där med skär-
pa och talang, ibland med
hänsynslöshet moderna idéer
så på det politiska som på det
ekonomiska området, men
framför allt utvecklar han där
sina hegelianska åsikter i na-
tionalitetsfrågan, enligt vilka
en nation kunde ha blott et t
språk, varav han drog konse-
Bild 84. ZACHRIS TOPELIUS. kvensen att det svenska språ-
ket måste försvinna från Fin-
land. Saimas kritik av det rådande politiska systemet väckte emeller-
tid regeringens misshag, varför den indrogs 1846. Snellman fortsatte
då sin verksamhet i Litteraturblad för allmän medborgerlig bildning
(1847—1849, 1855—1863 i Helsingfors), som han lämnade först då
han som finanschef inträdde i regeringen.
Helt olik Snellman var Zachris Topelius, 1841—1860 redaktör för
Helsingfors Tidningar, ehuru hans uppfattning i nationalitetsfrågan
i synnerhet under den första tiden närmade sig Snellmans. Där
Snellman var skarp och hänsynslös, var Topelius smidig och vek, där
Snellman rätlinigt följde sin logiskt intellektualistiska övertygelse, leddes
194
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>