- Project Runeberg -  Pressens utveckling under det nittonde århundradet /
194

(1924) [MARC] Author: Otto Sylwan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. De nordiska länderna - 4. Finland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE NORDISKA LÄNDERNA.

nyare svenska skönlitteraturen. Journalist var annars den store skalden
ingalunda, och bladets betydelse låg därför helt och hållet på det
litterära området. På 1840-talet upplevde tidningen under den vittert
och historiskt intresserade Fabian Collan en ny glansperiod som
kulturorgan.

Det är dock tvenne andra namn, som framför allt giva 1840-talets
publicistik dess karaktär. J. V. Snellman, som på grund av sina
frisinnade åsikter rönt motgångar vid universitetet, begynte efter åter-

komsten från en flerårig ut-

ländsk resa, under vilken han

bland annat som medarbetare

i Blanches Freja kommit in i

de svenska tidningsförhållan-

dena, år 1844 i Kuopio ut-

giva veckoskriften Saima. Den

blir genom sin aggressiva,

stridbara hållning en alldeles

ny företeelse i den dittills över

huvud fridsamt idylliska fin-

ländska publicistiken. Snell-

man förfäktar där med skär-

pa och talang, ibland med

hänsynslöshet moderna idéer

så på det politiska som på det

ekonomiska området, men

framför allt utvecklar han där

sina hegelianska åsikter i na-

tionalitetsfrågan, enligt vilka

en nation kunde ha blott et t

språk, varav han drog konse-

Bild 84. ZACHRIS TOPELIUS. kvensen att det svenska språ-

ket måste försvinna från Fin-

land. Saimas kritik av det rådande politiska systemet väckte emeller-

tid regeringens misshag, varför den indrogs 1846. Snellman fortsatte

då sin verksamhet i Litteraturblad för allmän medborgerlig bildning

(1847—1849, 1855—1863 i Helsingfors), som han lämnade först då
han som finanschef inträdde i regeringen.

Helt olik Snellman var Zachris Topelius, 1841—1860 redaktör för
Helsingfors Tidningar, ehuru hans uppfattning i nationalitetsfrågan
i synnerhet under den första tiden närmade sig Snellmans. Där
Snellman var skarp och hänsynslös, var Topelius smidig och vek, där
Snellman rätlinigt följde sin logiskt intellektualistiska övertygelse, leddes

194

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 8 10:36:31 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pressens/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free