Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. De nordiska länderna - 4. Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLAND.
Topelius i stället av sitt känsliga, mjuka temperament. Helsingfors
Tidningar fick icke samma politiska betydelse som Saima, men blev
dock en kulturfaktor av hög rang. Där publicerade Topelius en stor
del av sina mest betydande dikter, där trycktes Fältskärns berättelser
och en mängd av hans noveller, där utvecklade han en lysande talang
i det då just moderna, från Frankrike över Sverige hit importerade
kåseriets form, och där visade han sin vakna mottaglighet för alla
tidsidéer. Censuren var ock för Topelius en mindre tryckande boja
än för de flesta av hans samtida just därför, att hans poetiska begåvning
med lätthet lät honom finna åtminstone indirekta uttryck även för
mycket brännbara ämnen. Så återspeglas fyrtiotalets allmäneuropeiska
frihetstankar i den rad vårdikter, i vilka han firar islossningen vid
Helsingfors under en följd av år. Topelius’ över huvud fridsamt
romantiska lynne gjorde att han i allmänhet icke invecklades i häftigare
strider, men det orientaliska krigets dagar på 1850-talet blevo för
honom en svår tid. I likhet med en stor del av opinionen i landet intog
han en gentemot Ryssland lojal hållning och vände sig skarpt mot
västmakternas politik och i synnerhet mot den engelska flottans
anfall mot Finlands kuster. Men inom de yngre intellektuella kretsarna
voro sympatierna rätt allmänt på västmakternas sida och mot
Ryssland, och den popularitet Topelius tidigare ägt inom studentkretsarna
gick nu för en tid till stor del förlorad.
Dessa antiryska åsikter kunde självfallet för censurens skull icke
tydligt komma till uttryck i tidningspressen. August Schauman, som
vid denna tid ett par år redigerade Morgonbladet (f. d. Helsingfors
Morgonblad), gjorde visserligen några försök att polemisera mot
Topelius, men det var icke mycket han fick säga. Då de oppositionella
tankarna hindrades att i Finland få uttryck, sökte de sig emellertid
andra vägar och framträdde under 1850-talet i talrika anonyma
korrespondenser därifrån till tidningar i Sverige.
Den finskspråkiga pressen, som egentligen begynt med ett i Åbo
1820 utgivet kortlivat veckoblad, hade ända fram till seklets mitt en
ganska ringa betydelse. Först Suometar, som 1847 grundades, till
en början också den som veckoblad, vann småningom spridning över
hela landet, men den bevarade ännu långa tider karaktären av
folkblad, då de bildade klasserna så gott som uteslutande läste svenska.
Med Alexander II:s tronbestigning inträdde i Finland en frisinnad
reformperiod, som starkt avsticker mot den hårda reaktionen under
Nikolaus I:s dagar. Censuren fortbestår visserligen, men blir långt
medgörligare, och det politiska livet får en tidigare oanad fart, i
synnerhet från och med förberedelserna för lantdagen 1863, den första
efter 1809. Dessa friare vilkor för pressen utnyttjades redan av
195
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>