Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Mannen i munkkåpan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
merseburgeröl, som krogvärden på min begäran låtit
framsätta.
Jag kunde väl hafva redan befunnit mig på
min post under en hel timme, utan att hafva
upptäckt någon menniska, som liknade den jag hoppades
få skåda. Många menniskor hade likväl under denna
tid gått ut och in genom denna port, på hvilken
mina ögon hvilade.
Då uppfångade plötsligt mina öron ett ljud
från krogstugan, hvilket väckte hos mig den lifligaste
rörelse och kom mitt hjerta att klappa en smula
fortare.
Detta ljud var just Ulrik Apfelbaums stämma.
Jag lemnade min post vid fönstret och nalkades
ljudlöst dörren. Lyftande en ringa flik af det
förhänge, som dolde en liten ruta, hvilken var infattad
i dörren, hade jag den glädjen att se Ulrik
Apfelbaum framför mig, samtalande med värden. Äfven
nu var han klädd i munkkåpa och hade dess
kapuschong uppdragen öfver hufvudet samt medelst en
knapp sammanfästad framför ansigtets nedra del, så
att icke mera än ögonen voro synliga. Dock hindrade
denna anordning icke hans tal.
»Min käre värd», sade han, »jag behåller
kammaren ännu en vecka. Jag trifves der så väl, att
jag svårligen kan skilja mig derifrån och vill icke
gerna betunga det fattiga brödraskapet i klostret med
mitt underhåll, då jag kan hafva ett renligt qvarter
annorstädes under den korta tid, jag i ärenden från
min abbot uppehåller mig här i staden.»
»Vördige fader», genmälde krogvärden ödmjukt,
»hela mitt ringa hus står eder till tjenst, och jag
räknar det för en ära, att I viljen dväljas under
mitt låga tak.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
