Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. En äfventyrlig färd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Om min dotters färd till Hanau! Jag trodde,
att konungen ....»
».... gifvit mig i uppdrag att ledsaga eder fagra
dotter dit, menen I? Jo, det har han visserligen
gjort, men jag trodde icke, att I skullen kalla detta
en möda. Jag kallar det med ett annat namn.»
»Hvilket?» sporde Strahl leende, liksom om han
förutsett svaret.
»Ett nöje, en fröjd och glädje!» utropade jag.
»Med kännedom om edra redliga tänkesätt
väntade jag mig verkligen detta, unge man, och
jag vet, att jag tryggt kan lemna min dyrbaraste
skatt i edra händer. Jag känner ingen annan, åt
hvilken jag skulle vilja anförtro henne, ingen
annan, som jag vet skall heldre offra sitt lif, än
öfvergifva eller förråda henne.»
»Förliten eder på mig! sade jag rörd. Med mitt
eget lif ansvarar jag för hennes lif och trygghet.
Konungen har gifvit mig rättighet att utvälja tjugo
tappra bussar till följesmän under denna färd, så
att vi visserligen skola uppnå Hanau oskadde, äfven
om den der ....»
Jag stannade, emedan jag icke visste namnet
på den person, jag åsyftade, och dessutom hyste
jag det hemliga hopp, att min värd skulle ifylla
luckan genom att nämna den mannens namn, för
hvilkens skull den fagra tärnan nu måste
öfvergifva hus, hem och en älskad fader. Men min
nyfikenhet blef icke tillfredsstäld, utan Strahl sade
blott, i det han böjde hufvudet till tecken af bifall!
»Jag förstår fullväl, hvem I menen.»
».... nå!.... jag ville säga, att äfven om denne
namnlöse person skulle göra försök att hindra oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
