Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
inflytande äfven härnere djupt under jorden, så skall jag nu
genast anskaffa ät dig en god maltid.»
Munken reste sig upp och gick bort till fängelsedörren.
Hvad han uträttade der, kunde Nils i anseende till mörkret
icke se, men då munken efter en stund återvände till sin
kamrat, medförde han och öfverlemnade ät honom ett stycke
mjukt bröd, som redan genom sin lukt retade matlusten,
och en half stekt höna, som genom sin doft kunde hafva
återkallat en död till lifvet. Dessutom gaf han den af för-
våning mällöse Dacke ett stycke af en kokt ål, en skifva
oxkött och ett par stekta äplen.
»Hvar hafven I lärt eder att göra underverk, munk?»
utropade Nils Daeke, så snart förvåningen tillät honom tala.
»Tacka helgonen, ’min son!»
»O ja, jag tackar dem af hela mitt hjerta, men jag
skall i morgon afton tacka dem ännu mera, om de hjelpa
er att befria mig ur denna pesthåla.»
Derefter grep Nils an sin måltid, hvilken han förtärde
med en glupskhet, som vittnade om långa försakelser. Innan
fem minuter hade förflutit, var alltsammans förtärdt. Eu
bägare vin, söm munken framhemtade ur sitt hemlighetsfulla
förråd, afslirtade den angenäma förrättningen, hvarefter både
munken och Nils Dacke lade sig att sofva. Någon bädd
bestods icke, ja, icke ens en kärfve halm. Det nakna golfvet
var fångarnes hviloläger och armen, lagd under hufvudet,
var deras enda hufvudgärd.
Pater Göran insomnade snart och oroades icke ens ge-
nom det buller, som "de oregerlige fångame i fängelsehålans
öfriga delar förorsakade, i det att somlige grälade, andre
svuro, åter andre förtäljde oanständiga anekdoter för lyss-
nande åhörare. Åfven de sofvande deltogo så mycket som
möjligt i oväsendet dels genom sina disharmoniska snark-
ningar, dels genom att i sömnen uppgifva än ett vildt skri,
än en dyster veklagan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
