- Project Runeberg -  Nils Dacke /
79

(1884) Author: Ragnar Pihlstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

79
»Min sköna kusin», yttrade Arvid, »jag skulle liafva
sporrat min häst och ridit ihjäl några af det packet.»
»Verkligen var också min första tanke just denna och
jag dröjde icke att försöka utföra den, men röfvarne för-
stodo min afsigt och förhindrade dess verkställande genom
att gripa Isabellas tyglar. Svordomar och rysliga hädelser
mot Gud och allt heligt, blandade med åkallan af Sanct
Patrik, Sanct Sigfrid och åtskilliga ändra af de gamla s. k.
helgonen, haglade omkring mig. Rädd var jag verkligen
icke, det försäkrar jag dig, kusin Arvid, men nog föreföll
hela saken mig betänklig, och jag skulle helst hafva velat
vara långt från platsen. Öfvermagten var allför stor på
deras sida, att jag skulle hafva kunnat tänka på att göra
allvarsamt motstånd. Visserligen slog jag med mitt enda
vapen, ridpiskan, två eller tre af dem i deras ansigten så
våldsamt, att jag verkligen föreställer mig, att de förlorade
synen för flera veckor, men det oaktadt ryckte de mig ned
af hästen och voro just sysselsatte med att plundra mig,
då jag helt plötsligt erhöll undsättning.»
»Var det den der karlen, som ville göra dig till drott-
ning?»’
Just han! Han kom ridande till stället i sällskap
med en gammal munk och en liten vanskaplig puckelrygg.
Så snart han kom till platsen, befriade han mig från rå-
narne, dock icke med vapen, utan endast med stränga ord,
livaraf jag dragit den slutsatsen, att han var deras anförare.
Jag tick oskadad och med behållande af alla mina tillhörig-
heter rida derifrån.»
»Förnam du icke hans namn?»
»Nej, icke då! Men sedermera har det undsluppit
honom, att han heter Nils. Mera vet jag icke.»
»Du har då sett honom oftare?»
»Ja, åtskilliga gånger har lian mött mig, när jag varit
ute på resor, men oftast under mina färder till din faders

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:37:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prndacke/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free