- Project Runeberg -  Nils Dacke /
88

(1884) Author: Ragnar Pihlstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88
som böndernes och hans händer buro icke de vanliga märkena
af långvarigt och tungt arbete, men hvad ansigtet beträffar,
litade han på, att bönderne icke skulle vara skarpsinnige
iakttagare, och hvad händerna angår, så drog han utanpå
dem ett par grofva vantar. Så utrustad anträdde han med
friskt mod färden och längtade nu endast efter att få en
eller flere bönder i sitt sällskap.
Efter en halftimmes ridt hörde han, att en ryttare nal-
kades honom. Genast vände han sig om i sadeln och såg,
att det var en ensam bonde. Åtminstone tycktes klädé-
drägten vittna till fördel för detta antagande. Snart hade
ryttaren upphunnit honom och han kunde nu vid månens
sken se, att det var en man med långt, grått skägg. Huf-
vudbonaden kastade en stark skugga öfver bondens panna
och ögon, så att Arvid icke kunde göra några iakttagelser
rörande dessa kroppsdelars utseende. Arvid manade på sin
häst, så att denne höll jemna steg med bondens, hvilken
tycktes vara ett ädelt djur.
»Guds frid, vän!» helsade Arvid.
»Tack!» svarade bonden med en röst så skarp, som
<an den hade framdrifvits ur en trumpet.
Mig synes, att vi hafva samma väg i natt.»
»Måhända! Hvarthän färdas då du?» yttrade den
skarpa rösten.
»Dit, der fosterlandets och religionens vänner i morgon
skola församlas till öfverläggning om rikets tarf. »
»Det är en god väg. Den är äfven mm.»
»Vi kunna då färdas i sällskap. Det förkortar vägen
och fördrifver tiden.»
»Som , du vill, unge man, ty ehuru mina ögon endast
otydligt se ditt ansigte, hör jag af din röst, att du ännu
är ung.»
»Ung till åren, ja, men — som jag hoppas — icke
alltför ung i visdom.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:37:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prndacke/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free