- Project Runeberg -  Nils Dacke /
253

(1884) Author: Ragnar Pihlstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

253
får antaga, att de behagade Gud, fastän de uppsändes af
en katholik.
När priori) hade slutat sin bön, steg ban upp och pä
hans vördnadsbjudande ansigte låg utbredd en frid, som var
helt oeli hållet främmande för en pater Göran. Ocksä kan
nian ’ vara fullkomligt öfvertygad, att pater Göran aldrig
skulle hafva bevisat sig såsom en barmhertig samarit ge-
nom att utöfva ett kärleksverk mot en meuniska af annan
tro, än den han sjelf hade. Priorn Sigfrid vijr emellertid helt
och hållet främmande for den fanatism, som besjälade pater
Göran.
Priorn stod och såg på den räddade.
»Här kan han ieke förblifva», yttrade han för sig sjelf.
»Jag måste föra honom till vårt lilla kloster om jag så
kan kalla den tillflyktsort, som himlen i sin nåd har be-
skärt åt oss. Nedanför berget står min häst och om jag
blott kan på mina gamla och svaga armar bära honom ned-
för stigen, så skall, allt gå väl. Med den heliga jungfruns
hjélp vill jag försöka.»
Visserligen var Arvid en ganska tung börda för en så
gammal och vid kroppsliga ansträngningar ovan man. Dock
lyckades det priorn att transportera sin börda ned till ber-
gets fot, men han var flera gånger nödsakad att lägga var
hjelte ned på gräset, medan han sjelf hvilade sig och hem-
tade nya krafter.
Bunden vid en dvergbjörk, som ur en sparsam jord
smög sig intill sjelfva klippan, stod priorns häst qvar der
han lemnat honom. Med ett förnöjsamt sinne, som väl an-
stod en klosterbroders gångare, sökte djuret efter ett och
annat grässtrå bland kullerstenarna och gnäggade belåtet, så
ofta hans bemödanden kröntes med framgång.
På hästens rygg låg, säkert fästad, en mjölsäck, hvil-
ken bevisade, att priorn hade varit till qvarns. På åter-
vägen till munkarnes tillflyktsort med den förmalda säden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:37:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prndacke/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free