Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
Puckel förutsäg, att Hans icke ämnade släppa honom lös
genast efter förhörets slut, och derför vågade han icke upp-
bygga sin fiende med någon osanning, ehuru hans sluga
hufvud visserligen skulle hafva kunnat sammansätta en san-
nolik historia sä godt som någon annan.
»Nå», sade Hans, när alla hans försök visade sig få-
fänga, »jag måste väl tro dig då, men befiunes det, att du
förtegat något eller ljugit för mig, så bered dig på det
värsta. Låt mig eftertänka! Släppa dig lös, det kan jag
icke, men ... hvar skall jag förvara dig?»
Jon Puckel gjorde en sur min och Hans försjönk i
djupa tankar, ur hvilka han icke väcktes, förrän en man-
stark ryttaretrupp hördes komma framåt vägen från Hala-
torps kyrka.
Hans for upp ur sin tankfulla ställning och blef med
stor glädje varse, att det var herr Måns Johansson och hans
femtio ’ ryttare, som nalkades.
En ny tanke föll honom nu in.
»Godt! Godt!» yttrade han förnöjd. »Så vill jag göra.
Det blir bäst.»
När Måns Johansson Natt och Dag uppnådde platsen,
der Hans hade anstalt sitt inqvisitoriska förhör med Jon
Puckel, stannade han och ropade:
»Du här, Hans?»
»Ja, ers nåd! Och jag har en fånge, som jag vill
bedja eder föra till Kalmar.»
Vid åsynen af den bundne puckelryggen utbrast herr
Måns i ett muntert skratt, i hvilket en stor del af ryttarne
instämde.
»Hvem har du der, Hans?»
»En förtrollad prins, tror jag», genmälde trädgårds-
drängen lugnt. »Åtminstone förtälja ju sagorna, att förtrol-
lade prinsar äro vedervärdigt fula att skåda, och denne. ..
nå, ers nåd ser nog, att han icke är vacker.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
