Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
Ehuru han äfven inne i den skyddande skogen anli-
tade hela sin snabbhet, hörde han dock länge bakom sig
de ursinniga rop, hvarmed Dacke sammankallade allt sitt
folk för att anställa en hetsjagt efter honom.
Snart var hela lägret i rörelse och man beredde sig
att efter pater Görans anvisningar på ett systematiskt sätt
förfölja den djerfve trädgårdsdrängen.
Tjugosjunde Kapitlet.
Jägarne och vildbrådet.
Den trogne Hans insåg lätt att, till fots som han var,
skulle han hafva föga eller alls ingen utsigt att undfly sina
förföljare, hvilka hade tillgång till snabba och uthvilade
hästar. Hans ställning var verkligen nära nog förtviflad,
ehuru han lyckligt hade undgått den första förföljelsen.
Efter att hafva sprungit en fjerdedels timme, var han nöd-
sakad att stanna för att hemta andan. På en mossbelupen
sten satte han sig att hvila. Hans fienders rop och skrän
hördes i fjerran.
»Bäst och rådligast vore», sade han till sig sjelf, »att
göma mig någonstädes här i närheten af lägret, ty natur-
ligtvis skola de aldrig inbilla sig, att jag stannat så nära
röfvarekulan. Ju längre hort från lägret, desto mera nog-
grant skola de söka.»
Han steg upp och började med stor flit spana efter
ett någorlunda trygt gömställe, men allt hans sökande var
fåfängt. Det var honom icke möjligt att finna ens en kull-
fallen trädstam, under hvilken han kunde krypa in, medan
stormen drog förbi. Redan var han betänkt på att öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
