Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390
magasinsbygnaden och hemtade jungfru Slätte, hvilken med
våld släpades till kapellet af den käuslolöse patern och de
två gudlöse stigmän, som Jon Puckel hade satt till hennes
bevakande.
Jungfrun bad, att man för Guds skull mätte skona
henne, men pater Görans fanatism ansåg en stackars flicka
vara ett mycket ringa offer, om det kunde befordra kyr-
kans sak.
Snart stod priorn framför högaltaret och Dacke och
Christina Slatte sida vid sida framför honom, men pater
Göran lurade bakom närmaste pelare såsom katten pä råt-
tan och vid priorns sida stod en stigman, som med draget
svärd hotade honom till lifvet, om lian icke genast började
ceremonien.
Christina Slatte var dödsblek. Hon skulle hafva flytt,
om blott icke Nils Dacke hade med sin hand sä hårdt om-
fattat hennes arm och om icke den andre stigmannen hade
hvarje ögonblick hotat henne med en spetsig knif, som han
lät blixtra framför hennes ögon.
Pater Göran hade, försigtigt nog, låtit klostertjenarne
tillsluta kyrkans portar, så att munkarne icke kunde
komma in.
»Börja nu!» röt Dacke till priorn.
Denne såg stigmannens svärd och började med dar-
rande röst:
»Käre vänner! I skolen här besinna, att Gud IiaiVqr
satt mannen till qvinnones hufvud, att han skall vara hen-
nes förman ...»
Fans nu verkligen ingen hjelp för Christina Slätte?
Hvar var Hans? Hvar fans Arvid?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
