Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413
Hans aflemnade och Arvid mottog de tvä dyrbara
bördorna, men fyra alnar derifrân rasade den hårdaste strid.
»Rädden I qvinnorna, herr Arvid», utropade Hans,
när alla fyra voro nere på marken utanför templet. »Jag
vill hjelpa de vördige fäderne en liten smula.»
»Godt! Gör som du vill, Hans!»
Arvid förde qvinnorna med sig bort mot skogsbrynet,
men Hans drog sitt svärd och grep så manligen in i stri-
den, att Jon Puckel fann det vara rådligast att fly. Han
gömde sin knif i barmen och smög sig undan, hvilket icke
är underligt, då hans med puckel försedda rygg naturligt-
vis var för honom lika dyrbar, som om den varit mera
normalt bildad. När Jon försvann, blefvo de fyra karlarne
snart öfvermannade, ty det var egentligen Jon Puckel, som
hade med sina rysliga eder hittills uppehållit deras mod
och eggat dem till ståndaktighet. En dödades. De två
blefvo svårt sårade och endast en föll utan sår i munkar-
nes händer. Men den mest eländige, den simplaste, den
lömskaste, den fegaste bland dem alla undkom, och det var
Jon Puckel. Yi få snart se, huru det gick honom och om
han helt och hållet undslapp fångenskap eller icke. För
ögonblicket vilja vi uppsöka pater Göran och Nils Dacke.
Vi hafva redan förtäljt, huruledes pater Göran bar
bort den i hans vida kåpa insvepte Dacke. Förgäfves sökte
upprorsmakaren att befria sig. Kåpan var så fast svept
kring hans kropp, att han icke kunde röra sina armar, men
med benen sparkade han af alla krafter. Pater Göran vi-
sade sig vara i besittning af en jättes styrka. Nils Dacke
kunde icke slita sig ur hans armar. Bort öfver den fria
platsen bar Göran honom med samma lätthet, som om »hans
nåde Däcken»’ hade varit ett tioårigt barn. I skogsbrynet
stannade pater Göran och släpte Dacke ned på • marken
samt vecklade upp kåpan, så att upprorsmakaren blef fri
och ledig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>