Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pröfningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fägring vi alla beundrade, den der flickan
med förgät-mig-ej-ögonen som
Ilofmar-skalken på Kathrinelund alltid sa’ —
Baron. Nåh, vidare, hvad hör det till
profvet?
Emelie. o, ganska mycket. Pappa vet
att den vackra flickan förlofvade sig med
en ung karl; han öfvergaf henne; hon
fick hektik och dog då hon fick
underrättelse att hennes älskare gift sig med
en annan. Hon dog af sorg.
Baron. Jo, jag mins den ömkliga
historien. — Nå, vidare.
Emelie. Nu har jag talat vid fru Som
merdal, som alltid varit min vän, alt hon
under ett främmande namn skulle berätta
händelsen för Willner och Kammarherrn.
Baron. Nå ja, det blef väl några
ex-klamationer kan jag tro, och dermed slut.
Det profvet duger inte, min lilla Emelie,
och det derföre, att det inte är något
prof. Lät dem så gerna läsa en roman
och ge sitt omdöme.
Emelie. Pappa vet inte ännu allt. Ilon
ska’ säga lill Schysselberg, att Willner är
den nedrige älskaren, och för Willner skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
