- Project Runeberg -  Pröfningen /
57

(1842) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pröfningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

upp vatten sjelf? Sväger lofvade alt lära
henne den konsten.

Magistern. Jaha — grönsiskan, jo-ho,
hon hämtar vatten sjelf; men, svägerska,
hvad var det för en historia, svägerskan
väfde ihop för de begge herrarne?

Fru Sommerdal. Ah, det var bara en
gammal historia, svåger lilla.

Magistern. Men hva’ ska’ bror mia
Säga om det der?

Fru Sommerdal. I!an vet allt.

Magistern. Jaha, allt dec der är bra,
men jag begriper inte ändå–

Emelie {till h öger om Fru Sommerdal.)
tTill Marianne.) Nu ä’ Schysselberg
borta, kom nu. (Emilie och Marianne gä ur
lersäen fram pä scenen.) (Högt till Fru
Sommerdal.) Frun gjorde sin sak
förträffligt. Mitt beslut är fatiadt.

Fru Sommerdal. Jag gissar näsfan huru.

Emilie. Ja, Willner är en ädel
menniska. Schysselberg deremot en
karak-terslös, fåfäng och håidhjertad narr.

Magistern. Ja Frök—, Frun, skulle jag
säga, dömer så der alldeles rätt; men
svägerskan har riktigt skämt ut sig (pekar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:37:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/profningen/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free