Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Förbrukningsskatterna i våra dagar. Skälen för och emot dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBRUKSSKATTERNA I VÅRA DAGAR. 15
däremot en tullsats af omkring 500 procent! Liknande
är förhållandet i större eller mindre grad i fråga om
tullen på finare och gröfre spirituosa, finare och gröfre
väfnader, hattar, läder, skodon, kaffe, te, socker och snart
sagt alla tullpliktiga artiklar.
Hvad den sistnämda artikeln, socker, beträffar,
bildade fordom de förmögnas vida större konsumtion af
denna vara härutinnan en motvikt. Numera ingår likväl
socker, på grund af den relativa prisbillighet det uppnått,
trots en beskattning, som med mycket öfver 100 proc.
fördyrar den färdiga varan, i så hög grad äfven i de
fattigaste klassernas förbrukning, att äfven denna skatt
alldeles oproportionerligt drabbar de mindre bemedlade.
Härtill kommer, att man mångenstädes med höga
tullar eller andra afgifter belägger varor, som till och med
i högre grad ingå i de fattigares konsumtion. Så är t. ex.
hos oss fallet med spannmål och amerikanskt fläsk,
hvarjämte bör ihågkommas, att ölet, som i de mera bemedlades
konsumtion spelar någotsånär samma rol som brännvinet i
de fattigare klassernas, hittills varit så godt som helt och
hållet fritt från skatt. Här kommer således skatten att
icke blott relativt (i förhållande till inkomsten) utan äfven
till sitt absoluta belopp tyngre drabba de obemedlade.
Slutligen bör man icke glömma, att de flästa införseltullar
tillika i viss mån värka såsom spärr- eller skyddstullar,
d. v. s. förhöja priset jämväl på den inom landet
tillvärkade varan. Härigenom tillskyndas åt de klasser, som på
grund af jordbesittning eller andra liknande förmåner äga
ett slags monopol på dessa skyddade tillvärkningar, en
vinst på de öfriga samhällsklassernas och särskilt på de
egendomslösas bekostnad. Dessa få sålunda skatta, icke
blott till det allmänna, utan därjämte till de privilegierade
klasserna, hvilka i följd häraf i värkligheten till stor del
eller helt och hållet befrias från skatt.
Allt detta sammanlagdt gör, att omdömet om de
indirekta skatterna, äfven betraktade ur ren skattesynpunkt,
icke kan bli mycket gynnsamt. Om de ha namn om sig
att värka mindre tryckande, så torde detta
hufvudsakligen ha sin grund i, att de i själfva värket föga eller
alls intet trycka de samhällsklasser, som hos oss och i de
flästa andra länder hittills haft skattelagstiftningen lika
som all annan lagstiftning i sin hand; och det ligger onek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
