Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Degressiv eller progressiv skattefot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 PROGRESSIV BESKATTNING.
gällande, att äfven för de högre inkomstbeloppen
skatteförmågan måste anses växa i en mycket starkare
proportion än inkomsten själf, men skälen härför äro icke af
en lika enkel och påtaglig beskaffenhet, som de, hvilka
kunna anföras för ett skonande af de smärre
inkomsterna.
- Vanligen utgår man i dylika resonnemang från den
förutsättningen, att de stora inkomsterna i sin helhet
användas på en mer eller mindre onyttig lyx, hvars
försakande icke kan medföra något synnerligen kännbart
offer. I allmänhet torde de dock åtminstone delvis få en
något mer altruistisk eller social användning, nämligen
dels såsom frivilliga bidrag till allmännyttiga ändamål
eller enskildt understöd, dels också för den i och för sig
i högsta grad samhällsnyttiga värksamhet, som kallas
sparande och kapitalbildning; och det är fara värdt att
det i första rummet blefve just dessa användningssätt,
som komme att äfventyras genom en oproportionerligt hög
beskattning af de stora inkomsterna.
Eller ock förutsätter man, att den källa, ur hvilken
dessa inkomster härflyta, är i ett eller annat hänseende mindre
berättigad; detta är emellertid en fråga för sig och bör
såsom en sådan behandlas. Att här utan närmare
undersökning skära alla öfver en kam, synes hvarken klokt eller
rättvist. Utan tvifvel kunna understundom äfven mycket
stora inkomster uteslutande vara en frukt af ägarens
personliga företagsamhet, arbetsenergi och talang, och om
man än från en filosofisk synpunkt måste medgifva, att
han icke har sig själf att tacka för dessa egenskaper, så
äro de å andra sidan så pass sällsynta och äfven
samhällsviktiga, att man icke borde skrida till en allt för
hårdhändt behandling i skatteväg af deras resultat.
Äfven på ett mera indirekt sätt har man velat
härleda krafvet på en progressiv skattefot, i det man
uppställt den fordran, att från de måttliga och medelstora
inkomsterna borde få afdragas icke blott det för alla lika
fysiska lefnadsminimet, utan äfven hvad man kallar ett
ståndsmässigt eller effektivt existensminimum, d. v. s. hvad
en person nödvändigt behöfver för att kunna upprätthålla
en viss samhällsställning. De skattefria afdragen skulle
alltså bli stigande med inkomsten (ehuru i en svagare
proportion än denna) icke sjunkande såsom vid vår egen all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
