Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Degressiv eller progressiv skattefot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEGRESSIV ELLER PROGRESSIV SKATTEFOT. 25
männa bevillning och äfven i den nya inkomstskatten är
fallet, eller oförändrade såsom vid den ofvannämda,
Bentham’ska skatteprogressionen. Det öfverskjutande beloppet
skulle sedan beskattas rent proportionellt. Då emellertid
härigenom hela det samfälda beskattningsbara
inkomstbeloppet har minskats, måste tydligen, i fall samma
skattebelopp skall kunna uttagas, en större skattekvot utgå,
hvilket har till följd att de högre inkomsterna, för hvilka
afdraget icke spelar någon synnerligen rol, bli beskattade
med en högre procent än eljest blefve fallet.
Onekligen kan åtskilligt anföras för detta
betraktelsesätt, hvilket äfven delvis vunnit tillämpning i några länder,
t. ex. i Norgo. Dock måste man komma ihåg, att
samhällsställning och inkomst icke just alltid motsvara
hvarandra, och än mer, att den högre lefnadsfot, som i
allmänhet anses och väl äfven i värkligheten, åtminstone i
viss mån, är oskiljaktig från fyllandet af de högre
samhälleliga uppgifterna, dock ingalunda är i samma grad
omistlig som det absoluta eller fysiska existensminimet.
Viktigare torde därför vara, att storleken af det värkligen
oundgängliga lifsuppehället noggrant utrönes och graderas,
dels efter lefnadskostnaderna på olika orter och dels efter
familjens storlek eller andra den skattskyldiga åliggande
underhållsplikter. Det sistnämda är just hufvudgrunden
för den norska anordningen.
Äfven från denna utgångspunkt kommer man dock
alltså näppeligen längre än till krafvet på en mera
omfattande skattedegression, icke på en progressiv skatt i
egentlig mening.
Det sagda skulle nu gälla om beskattningen i dess
helhet, om inkomstskatten alltså endast för den bhändelse
den utgör den húfvudsakliga skatten (såsom hos oss vid
den kommunala beskattningen) eller om den har vid sidan
af sig andra direkta eller indirekta skatter af ungefär
samma fördelning. Under de faktiska förhållandena åter,
då hufvudmassan af skatterna till staten äro
konsumtionsskatter och af dessa åter de viktigaste otvifvelaktigt värka
omvändt progressivt, ojämförligt tyngre belastande de små
inkomsterna, blir naturligtvis en progression af snart sagdt:
hvilken höjd som helst på den egentliga inkomstskatten:
fullt berättigad såsom kompensatim mot denna orättvisa.
Detta är också den grund, som med mesta framgång plä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
