Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Skatt på oförtjänta förmögenhetstillväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 PROGRESSIV BESKATTNING.
rörelsen. Det synes då vida lämpligare, att denna skatt
i stället utbetalades till de offentliga kassorna och sålunda
blefve till gagn för alla. Någon kränkning af berättigade
enskilda intressen behöfde vid en förnuftig anordning af
detta slags beskattning lika litet komma ifråga, som detta
kan sägas vara fallet vid den rätt till expropriation, som
i fall af behof tillerkännes så väl kommunerna som staten,
ja t. o. m. enskilda företagare, och hvarvid endast
egendomens närvarande värde, men ej framtida stegringar däri
tagas i betraktande.
Af hvilken stor finansiell betydelse denna fråga i
själfva värket är, torde följande siffror ådagalägga.
Om man antager, hvilket icke torde innebära någon
öfverdrift, att i en storstad som Stockholm
byggnadstomternas värde i genomsnitt utgöra en fjärdedel af de
respektive fastigheternas värde, så skulle äfven med
nuvarande, sannolikt alltför lågt beräknade fastighetstaxering
såsom grund, tomtvärdena för samtliga till bevillning
taxerade fastigheter år 1899 ha utgjort omkring 160
millioner kr. *) Detta värde är till största delen en frukt
*) Att detta tal i verkligheten är allt för lågt synes framgå af
följande. I samband med ett föreslaget fastighetsköp för reglering af
centralstationen i Stockholm upprättades för ett par år sedan en karta,
som jag genom en väns bemedling lyckats förskaffa mig, och som
innehåller en ungefärlig prisvärdering »å obebygd mark» i olika delar af
Stockholm. För det innersta området, Staden inom broarna samt
nedersta delen af Norrmalm, aungifves detta värde till 300 à 500 tkr.
pr kvadratmeter för nästa område, mellersta delen af Norrmalm (från
Brunkebergstorg till Hötorget och från Hamngatan till Stureplan) till
120 à 350 kr.; för det därnäst följande, öfre Norrmalm (upp till
Karlavägen och Kammakaregatan) samt de närmast Staden belägna delarna
af Södermalm och Kungsholmen till 70 à 230 kr. o. s. v. till dess
det i utkanterna af staden nersjunker till 5 à 25 kr. eller därunder.
Afven om de lägsta af dessa värderingssiffror läggas till grund, skulle
ensamt de tre förstnämda stadsdelarna, som dock utgöra en mycket ringa
del af hufvudstadens planlagda område, representera ett tomtvärde af
öfver 160 millioner kr. Tagas i stället medeltalen mellan de högsta
och lägsta siffrorna, så kommer man upp i omkr. 300 millioner kr.
För hela Stockholm skulle enligt den nämda uppskattningen, om
medeltalen mellan de angifna värdegränserna öfver allt finge tagas, tomtvärdena
uppgå till i det närmaste samma belopp som hela
fastighetstaxeringssumman (hvilken år 1899 var 639 millioner kr.) ett tämligen säkert
bevis för att denna måste ha varit allt för låg. —
I första upplagan af denna lilla skrift hade jag sökt beräkna
byggnadstomternas värdetillväxt i Stockholm genom att med hvarandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
