Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig intill honom samt stack in sitt stora, borstiga huf-
vud under hans arm.
»Han sade, besynnerligt nog, att du var en stor,
vis och mägtig konung», sade han och tittade honom
i ansigtet — »samt i synnerhet, hör du, fruktansvärd
för alla. små spelmän, liksom för nattblackor, fläder-
möss, ugglor samt andra små kryp, som du ej kan
lida, utan att få trampa i hjel!»
Men kung Erik var denna morgon icke i lynne
att höra på sin hofnarrs skämt. Dvärgen hade derför
icke väl hunnit uttala det sista ordet, förr än han fick
en spark, som kastade honom åt sidan så att han
tumlade flera hvarf omkring på det guldstickade
fotklädet.
Vändande sig derpå till Sten Eriksson, bakom
hvilkens rygg den. lille spelmannen ändtligen fått
skydd, röt konungen:
»Hvarför sade du att Johan var kung?»
»Slik lögn förtjenar intet svar!»
»Aha, herr Sten! I vill leka? ... Vid djefvu-
len ... Jag vill se ert svarta hjerteblodl!»
»Käre herre!» utropade nu en och annan af de
kringstående och gjorde min af att vilja kasta sig
emellan. »Käre herrel Lugna er för Guds skull!»
»Tror I ej, Sten, att jag hörde hvad I sade?»
fortfor denne, hånande. »Jo, hvad jag det gjorde:
Du är en af Johans lejde mördare. Hör du att jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
