Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klara papper vore väl detta, tyckte han, om något,
en omväg.
»Var lugn, Göran!» inföll konungen, som lagt
märke till minen. »Han skall näpsas. Han vill icke
hafva mera med oss att skaffa, har han sagt, och så
tar han vår trogne spejare Lars Eskilsson för hufvu-
det och kastar honom i sin fångkällare, trotsande på
adelns gamla gårdsrätt. — Adelns gamla gårdsrätt? ... .
Han! ... Men den som fångar en konungens tjenare
han gör sig till konungens fiende. Den som upphäf-
ver sig till fiende åt Herrens smorde, han föraktar
öfverheten och gör stor orätt, ty han anser att hvar
man kan sjelf råda. Derför, Gref Svante, har I ock
gjort stor orätt och kan icke frias till lif eller lefverne.»
»Men utan att vi ega klara papper, käre herre,
skall han ropa högt på lag och kungsord, och hans
vänner skola vittna och svära honom fri, hur svart
än hans gerning vore.»
Kungen teg och reste sig upp samt tog ned
en luta från väggen. Prokuratorn insåg, att hans herre
denna dag icke var möjlig att bearbeta i någon be-
stämd rigtning. Efter några frågor hit och dit om
likgiltiga ämnen reste han sig långsamt från bänken
och betraktade tigande konungen, som gick rundt om
på golfvet, ömsom knäppande några ackorder på lu-
tan, som han bar i ena handen, ömsom stannande för
att stampa med foten i golfvet och höra på hur de
stora förgylda sporrarne klirrade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
