Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det är gref Svantes forne väpnares, sade proku-
ratorn i likgiltig ton och liksom i förbigående. »Han
slog Peder Gadd, då han skulle uppläsa min nådige
herres dom öfver de fångne herrarne, och har väl för-
tjenat sitt straff.»
Konungen nickade gillande med hufvudet. Man
kunde läsa i hans min att han tyckte sig förstå hela
sammanhanget och fann allt vara godt som Göran styrde
och stälde med. Så fick han också mycket att be-
styra med en mask, som förirrat mellan de breda ek-
plankorna och som han förgäfves sökte trampa i hjel
med sin klack. —
Det var redan lidet ett godt stycke fram på
eftermiddagen och Bryngel Köksmästare kom nu fram
för att anmäla att det var i ordning till måltid. Pro-
kuratorn hörde det och ropade efter drabanterna,
som skulle föra bort den fångne, att vänta med exeku-
tionen. Det var kanske en dum nyck, som nu föll ho-
nom in, tänkte han, men det skulle kanske mera
roa gästerna att åse spektaklet efter måltiden, just
då glammet var som lifligast, än nu. Helt visst
skulle det passa sig bättre att påminna dem om
sin dödlighet, när ölet fradgades som hvitast i enstånk-
orna och ögonen logo som vänligast. För öfrigt kun-
de han ju göra hvad helst som än föll honom in. —
Medan dessa händelser timade ute på gårdsplanen,
hade Elin hållit Karin Månsdotter sällskap i prestens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
