Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
först som sist befalla vår själ i Guds hand och tänka
på en salig ändalykt.»
Och från herrarne på gårdsplanen spred sig ryktet
om Görans seger ut bland allmänheten och åstadkom
en tryckt, sorgsen stämning.
Men ute på den lilla sjön foro solstrålarne fram
öfver lätta, krusade böljor. Hela nejden låg i vårlig
grönska, med hög, klar luft, och öfver den mörka,
blånande skogsranden bakom kyrkan, högt ofvan de
på ängen sorlande folkhoparne, qvittrade lärkorna sina
glada drillar.
Nu stannade en ryttare på vägen ett stycke från
prestgården samt steg af och band sin häst vid ett
träd. Göran Persson, som märkt honom redan på
afstånd, följde honom oafvändt med blicken. Plötsligt
lyste det till i hans ansigte af skadefröjd och han ro-
pade åt några drabanter, som stodo i närheten, i det
han pekade på den nykomne:
»Tag fast den der!»
Drabanterna funderade ett ögonblick, villrådige
om hvad han kunde mena.
»I närmaste träd! Processen kort!» skrek han till
med en häftig åtbörd, till tecken att de skulle skynda sig.
Konungen, som kom ut i det samma, såg med en
dyster, frågande blick på drabanterna, när de kastade
sig öfver den ensamme ryttaren och efter en het brott-
ning lyckades fängsla honom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>