Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gnabbas om denna riksvigtiga sak, medan de lem-
nade åt hustru Rebecka att ensam sköta sig med den
tunga spaden bäst hon förmådde.
»Och det kunde vara lika så bra, det», mumlade
denna och pustade under mödan. »Så mycket var
klart, att aldrig var det någon stadga på ungdomen
nu för tiden, endast flams och flärd.»
Vid nedre ändan af bordet och med ryggen vänd
mot den förmenta blinddörren satt Dorti och bakom
henne stod hennes allt jemt lika enträgne tillbedjare
Mårten Styfvert. Denne senare hade nyligen till ett
kärlekens rökoffer afklippt sina stora svarta knäfvel-
bårar, så att han såg ut i munvinklarne som en ut-
sliten borste.
Men allt var så galet, så vidunderligt galet hvad
den beskedlige Mårten tänkte och gjorde, tyckte Dorti.
Hon nästan formligt led af att icke hennes nyckfulla
sinne hade nog uppfinningsförmåga för att kunna ställa
honom på ännu kostligare prof. Och dess emellan
skrattade hon åt hans förmenta dumheter så att hon
rigtigt fick tårar i ögonen.
»Så der ja! Nu skall den galne karlen, förstås,
gömma måttet igen!» ropade hon och såg på honom
med forskande blickar. »Gif hit det genast, säger jag
dig, Mårten! Här är brådt om, skall du tro. Nådig
frun vill icke sitta här i mjöldammet hela natten; ty
hon är icke ett sådant degtråg som du, minsann!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
