Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mårten teg som ett godt barn och grinade belå-
tet mot henne. Hon ville nog endast ha en förevänd-
ning, tänkte han, att leta i hans fickor, för att få
tillfälle att kittla honom som hon så gerna ville.
Men nu ryckte hon honom i det borstlika skägget
så att det riktigt sved:
»Vill du bara gifva hit det, din skälm!» sade hon
och drog i skäggstråna så mycket hon förmådde.
En vaktknekt, som klef in öfver tröskeln, tog
nu uppmärksamheten ifrån dem. Han ville bedja om
en varm kaka till ölet, sade han, och Elin, som stördes
i det angenäma, hviskande samtal hon förde med
Sven, skyndade att så fort som möjligt skaffa honom
så många kakor han kunde önska sig, på det att han
snart måtte gå sin väg.
Knekten tackade så många gånger för hennes
ovanliga frikostighet. Då han skulle till att gå, kom
han att nämna, att man nyss uppe ifrån vakttornet
sett kungens stora häp närma sig stranden.
Det är väl några af riksråden», svarade Elin,
sefter som det är stora håpen. Men se här, stoppa
på sig ett par hvita bullar också, käre Anders!»
Hon skulle vilja gifva honom hela baket, blott
han snart ginge sin väg.
»Tack, tack och tusende tacker!» sade han, i det
han stoppade bullarne till det andra han hade under
tröjan, »Men ska jag säga hvad vaktmästaren nyss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
