Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
röster derifrån, som ropade Göran Persson vid namn
och utpekade honom som en stor brottsling.
»Hvad viljen I då Göran?» sporde konungen och
gick fram till den fänika, i hvars eftersta led de värsta
skrikhalsarne tycktes befinna sig.
»Ned med Göran! . . Hugg den skälmen i styc-
ken!» skreks nu från alla håll; och man trängde
sig inpå konungen, så att han knappt hade utrymme
att fritt röra sig.
»Tyst då, mine käre vänner», återtog han, » Hören
då på hvad jag säger eder. Allt hvad I anklagen
Göran för har han utfört på min befallning. Detär
derför jag, konungen, som ensam bär ansvaret derför.»
»Ned med Göran! Ned med den skälmen! —
Göran är en riksförrädare! Vi vilja icke längre blifva
utskälde för att vara hans hofmän.»
»Tyst, säger jag er, för fanen!» ropade konun-
gen så högt han förmådde. »Det är jag, hören I,
jag ensam som bär ansvaret för Görans gerningar,
Må nu ingen längre vid lifsstraff hota eller lasta ho-
nom —.»
Men för en konung, som alla veta saknar kraft
och manlig beslutsamhet att sätta sina hotelser i ver-
ket, hafva dessa icke blott ingen verkan alls, utan
kunna till och med, såsom här ock var fallet, ännu
mera öka upproriske undersätars djerfhet och tilltag-
senhet. Fåfängt sökte också kung Erik med starka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
