Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. En skildring av segrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
sig själva, då de sågo sina kära lida med dem: »Vad
tjänar det till att längre göra motstånd. Spanjorerna
måste doek till slut taga oss. Bättre ju förr dess
hellre. Döden kommer då så mycket förr.»
Men borgmästaren van der W erf var en hjälte.
Med tillhjälp av van der Does, kommendanten, som
hade samma sinnelag, hade han ordnat försvaret och
uppehållit ordningen i staden, modigt och tappert
uppmuntrande folket och stärkande deras mod. Men
till sist utbröt dock uppror. En vredgad hop samlade
sig omkring honom på stora torget och ropade högt
— i ett raseri, som till hälften utgjordes av förtvivlan:
»Vi kunna icke längre uthärda detta. Ni måste
uppgiva staden — ni måste uppgiva den — eller
också skola vi tvinga er till det. Vi hungra efter
bröd.»
Van der W erf tog av sig den bredskärmade hatten
och viftade med den för att begära tystnad. Därpå
sade han: »Bröder och medborgare, jag skulle giva
eder mat, om jag kunde, men jag kan icke. Jag är
lika hungrig som ni. Men det vet jag och säger eder
det: Jag har svurit inför Gud, att jag skall hålla
denna stad, och jag ämnar icke bryta min ed. Jag
kommer icke att uppgiva den. Jag frågar icke efter
mitt eget liv. Döda mig, slit mig i stycken och dela
ut dessa stycken till de hungriga bland eder. Men
jag vill icke uppgiva staden.»
Djupt rörda lovade nu folket att stå honom bi in-
till det sista — och de höllo sitt löfte. Deras lidan-
den blevo svårare och svårare. Vid denna tid var
det även så olyckligt, att det endast blåste ostliga vin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
