Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En stor skugga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
majestät älskar sin furstlige frände, kronprinsen, oaktadt han ej alltid svarat mot en sådan nåd; därför önskar hon skona hans rykte inför allmänheten; och därför har hon befallt mig af dig fordra en öppen bekännelse. Detta är ett enskildt förhållande, som ej inverkar på Messeniernas öde. Fadern har bekänt, att han genom dig mottagit ett bref från Öland, skrifvet af öfverste von Würtz, hvilket sonen nekar sig hafva läst. Om än detta bref blifvit författadt af öfversten, var dess innehåll likväl dikteradt af prinsen, och budbäraren, som aflämnade det och ej återreste förrän komplotten blef upptäckt, måste nödvändigt hafva fått vederbörliga instruktioner för sitt uppförande under tiden. Gör nu en oförfalskad berättelse om ditt erhållna uppdrag och på hvad sätt du deltagit i det olycksaliga försöket. Frukta icke följderna häraf, ty drottningen är för högtänkt att kasta skugga på sin utkorade efterträdare. Så snart din uppriktiga bekännelse är gjord, skall du genast få resa; men ännu en gång varnar jag dig: framkalla icke nödvändigheten att, i brist på nödig upplysning, ställa dig inför blodsdomstolen. Hvad du än besluter, måste prinsen räddas, äfven om därtill erfordras att tjänaren tages för hufvudet.»
»Kräfde icke edra år och ert utseende, vördig herre, en viss aktning, skulle jag utan betänkande fordra upprättelse för de tillmälen ni vågat göra mot min älskade furste. Carl Gustaf måste ni icke känna mer än till namnet, ty den som sett honom på närmare håll misstänker lika litet att han umgås med brottsliga planer som att han uppdrager dess utförande åt någon af sina tjänare. Vi vörda honom mangrant, och ingen af hans omgifning finnes som icke gärna går i döden då han befaller, emedan vi äro säkre att finna den på ärans väg. Detta är det enda svar jag kan gifva rörande prinsen. Att jag själf umgåtts med Messenierna nekar jag icke; men den som vill förebrå mig något för det jag uppsökt den yngre af dem, min forne kamrat, eller att jag till den äldre öfverlämnade ett bref i enskilda angelägenheter från öfverste Würtz, honom förklarar jag för en orättvis människa, som af skadelust söker fästa brottets vanära vid oskyldiga handlingar. Skulle de anklagade hafva beljugit mig, är jag färdig att inför hvilken domstol som helst vederlägga dem. Fadern vill jag uppmana att framvisa brefvet som öfversten skrifvit, på det man må se, om det varit ett upprorsplakat. Af sonen vill jag fordra, att han säger, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>