Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hoftärnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rika fållar så väl genom öppningen å de framtill, längsåt uppskurna ärmarna, som mellan jackan och byxorna, hvilka senare, äfven ljusgröna till färgen, tröto på höfterna och ägde en sådan vidd, att man skulle tagit dem för nedersta delen af en nutidens bonjourrock, om de icke vid knäet varit sammanrynkade och på yttre sidan försedda med en mångdubbel röd kokard eller bandros. Midt på magen, och som ett appendix till benkläderna, satt en högst besynnerlig, till formen trekantig sirat eller klase, af icke mindre än femton stycken motveck, hvart för sig liknande en liten ringklocka. Från knäets öfre del och nedåt voro byxorna förvandlade till ett par trånga, med hvita bindlar omslutna, högröda pantalonger, hvilka förlorade sig i ett par stöflar med ofantliga kragar, till formen frappant lika en generalshatt på 1790-talet.
Den sålunda utstyrde främlingen åkte, som vi redan sagt, förbi de samtalande kvinnorna, och gumman fortfor: »Han tyckes vara rätt belåten med sig själf, den krabaten, och högfärdig på köpet, ty han vålar sig icke att lyfta på de skinnbetäckta tassarna, mycket mindre röra den granna hatten. Nej, det är som jag sagt: utländingarne fördärfva oss. Kan en sådan där munsjör icke åka för sig själf, utan att tränga sig in bland hofvet? Men han skall väl, liksom alla hans gelikar, förvrida drottningens hjärna och till godt slut resa hem med hela skeppslaster af guld och andra dyrbarheter. Gud hjälpe oss arma syndare för en sådan öfverhet! Tvi honom vare, om han än vore dubbelt så grann! Hvad hade han här att göra?»
»Ack, kära mor, det är visst en bassadör? Sådana hafva hatten på sig när de tala med själfva öfverheten, har man sagt mig; därför vågar han icke heller nu blotta hufvudet.»
»Han är ingenting mer och ingenting mindre än en fältskär; det vet jag bäst, som har det af mor Gretas egen mun. Bullerbock heter han, och Syndabock skulle han heta, om jag finge råda.»
»Det är platt omöjligt, att en hofherre kan kallas Bullerbock?»
»Hvarför icke, min kloka höna; själfva rikskansleren heter ju något som kan komma på ett ut? Men där ser jag mäster Björn; han är gammal och förståndig. Hör på, kära mäster, har ni er bekant hvad den högfärdige fransosen heter som nyss for förbi i drottningens svit?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
