Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hoftärnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Nå, nå, mina herrar!» sade drottningen allvarsamt. »Detta är ingen upplysande afhandling, utan en träta som icke för till det mål jag önskar. Ni torde känna, att en svärmande yngling i fjor föll på den ursinniga idén att rycka mig ned från tronen. Han straffades enligt våra lagar, och det var hans kvarlefvor jag nyss låtit begrafva. I dödsångesten anklagade han sin tilltänkte svärfader, en präst nära Eskilstuna, och den arma fästmön lade saken hårdt på sinnet, oaktadt fadern blef frikänd. Nu har det fallit mig in att gifva dem någon ersättning för deras utståndna lidanden, eller kanske rättare bedragna förhoppningar; men låter det sig göra utan att sätta själfva dödsdomen i tvetydig dager, eller lämna anledning till den förmodan, att jag därigenom godtgör en begången orättvisa?»
Under denna afhandling hade de båda italienarne samtalat i fönstersmygen, och medan drottningen tillrättavisade Bochart hviskade den ene af dem något till Bourdelôt, som kort därefter började: »Man kan på herr Bocharts ömtålighet finna, att han är en verkligt lärd man, och jag är icke den som blir ond öfver kvicka infall. Om svenskarne likna andra nationer, skola de säkert med nöje se deras regent utöfva barmhärtighet. När konungar visa nåd, frågar allmänheten sällan efter orsaken; men när de visa mod, blifva alla förtjusta. Brottslingen har fått sin lön, och mig skulle synas som gåfve ers majestät ett nytt bevis på sin oförskräckthet, om hon tog den öfvergifna fästmön i sin tjänst.»
»Af den nåden lär hon svårligen vilja begagna sig,» inföll Steinberg. »Jag var närvarande då hon väntade utanför rådsalen under ransakningen och såg, hur djupt hon sörjde.»
»Bah!» återtog drottningen. »Nu har hon nog sörjt ut. Förslaget behagar mig och skall roa rikskansleren,» tillade hon med ett försmädligt leende; »men om ock den lilla turturdufvan icke vill upphöra att klaga på sin kvist, så kan hon få sitta och kuttra i fred utan att min nåd därför blir ofruktbar. Hon har en fostersyster, som tyckes längta efter att komma ut i världen, och sanningen att säga, behagade hon mig rätt mycket genom sin okonstlade naivetet. Hufvudsaken är att få göra något för huset, lika mycket mot hvilken af dess medlemmar. Hör på, Steinberg! Res i morgon till Forss, kungör min vilja, återkom med en af tärnorna, som genast installeras i egenskap af välbeställd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
