Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torneringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tills hon slutligen måste draga sina färde; hvarvid folket trodde sig hafva förmärkt, att de stridande följdes åt.»
»Det var besynnerligt!» ropade några, »och det såg själfva kvartermästarens far?» sporde de andra; hvarefter de, i ett oredigt tutti, förenade sig om den frågan: »Hvad månde det väl betyda?»
»Ja, ser ni, go’ vänner, med gissningar har det sig icke så lätt! När den store kungen stupade vid Lützen, mente somliga, att det hade betydt hans fall och de kejserligas vinning, emedan orden Sverige och skata börjas med S, samt kejserlig och korp med k; men man måste ju vara alldeles galen för att jämföra potentater med fåglar. Dessutom lär det stå i en gammal spåkonstbok, att skator betyda ogifta fruntimmer och korpar munkar eller präster.»
»Det låter allt troligt, men hvad är er egen mening?»
»Jag menar, att ännu ingen sett gåtans upplösning, och därmed punkt. Soldaten skall lyda öfverheten blindt, men icke resonnera om dess öden eller andra förhållanden, så länge hon sitter på tronen. Med Guds hjälp får jag icke se någon regementsförändring, och skulle en sådan stå skrifven i ödets bok för framtiden, må den som lefver förklara järtecknet bäst han gitter.»
»Således förmodar ni likväl, att det skall gälla drottningen?»
»För sju tunnor tusan! Hvem vågar påbörda mig ett majestätsbrott! Så går det när förmän gifva sig i tal med underhafvande.»
x»Blif för allt i världen ej onådig, kära kvartermästare! Intet ondt mente vi med den frågan.»
»Nå, nå! Jag ämnar ej heller göra svåra påståenden emot er, om ni blott nu viljen blifva förnuftige. Jag har själf mina fel, bland hvilka jag först måste erkänna glömskan att flitigt låta patrullera i gången, som kaptenen befallde.» Med dessa ord öppnade han fönstret, tillsade den på borggården vandrande pikposten att ropa: I gevär! och stod inom några sekunder i egen hög person med sponton på axel framför fronten.
Att von Steinberg skulle draga nytta af den sålunda öppna reträtten, kan man lätt föreställa sig; och som han förmodade att aftoncirkeln hos drottningen just omkring den tiden skulle upplösas, begaf han sig till en af de åt hennes rum ledande förstugorna, där han kunde observera, huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
