Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gardeskaptenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kometsvans. Betyder icke godt; men huruvida det kan sträcka sig till din cirkel, må en klokare afgöra.»
»Min cirkel har Vår herre utritat, och jag fruktar icke att hinna till gränsen. Det är en annans öde som ligger mig om hjärtat.»
»Förstår, förstår; skulle du icke kunna yppa saken för din kapten, i fall det är en bra man, och begära att han ville utföra hvad du börjat?»
»Min nye kapten äger min odelade tillgifvenhet från första ögonblicket jag såg honom; men du känner själf, huru lättsinnigt han bortlämnar dyrbara fynd på god tro. Komma juvelerna blott i grannskapet af skattkammaren, får man aldrig mer höra utaf dem. Herr von Findling saknar nödig människokännedom.»
»Ja så, är han din husbonde?»
»Stopp bror! Knekten tjänar sin kung och har ingenting att skaffa med tjänstehjonsstadgan. Äger blott en matmor, om jag skall tala handtverksspråket. Såg du annars något på himmeln som betyder krig?»
»I öster stod en stark rodnad, som drog sig söder ut. Blir det ofred, börjas den i Polen och slutas i Danmark; mer kan jag ej säga.»
»Låt så vara; skrinet skall följa mig. Kommer det icke till sin ägare, har jag likafullt hållit mitt löfte. När du tömmer din ölkanna, så tänk ibland på din gamle vän och gif mig nu en afskedsklunk. Få ha sett så mycket som vi båda. Den nya tidens händelser likna föga hvad som tilldrog sig i våra kraftfulla år. Då värderade du eröfrade konstalster, nu putsar du endast köpt grannlåt. Då deltog jag, åtminstone hvarannan månad, i någon ärefull strid, nu paraderar jag vid kappränningar och högtidligheter, där ingen enda blodsdroppe flyter. Då fladdrade gardets sönderskjutna fanor som änglavingar på krutmoln eller inträngde bland blixtrande pikspetsar, nu mäktar den tjocka Mälaredimman knappt utveckla deras tunga oskadade dukar.»
»Se där, bror, drick en gång! Lycka på resan! Men det var sant: hvart bär det hän?»
»Gutår! Till Upsala.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
