Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gäckande drömmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om from tro, makt, ära, sorger och vansklighet, med få ord, en fullständig beskrifning af mänskliga lifvet.
»Jag vill träda närmare, för att se hvad saknaden eller fåfängan tecknat,» sade han till sig själf, vek af åt vänster och fortfor: »Där hvilar Erik den helige, som med tusen ifriga andaktsöfningar ej kunde afvärja sin egen våldsamma död på Kristi himmelsfärdsdag för snart fem hundra år tillbaka. En nyttig lärdom åt regenter att vara vaksamma när faran hotar. Sanct Annas altare, Själaaltaret, Helga korsaltare och så vidare. Våra katolska förfäder gjorde mycket för sina själar. Men här, här bakom högaltaret, är något för tankar och känsla. Utan dig, store Gustaf Vasa, suckade Sverige kanske ännu i träldomens bojor. Frid och välsignelse öfver ditt stoft! Salestaherrarne böra högmodas i grafven att ha fått lämna plats åt dina kvarlefvor... Catharina Jagellonica! Prakt, ståt och mycken latinsk poesi! Hvilka gömmas då här! Min Gud, de beklagansvärda Sturarne, offren för Erik den fjortondes galenskap. Men, låt se, äfven i själfva olyckans bostad kunna bättre öden trifvas. Sten Sture och Peder Banér, trofasta vänner i lifvet, skjutne i en och samma drabbning. Norden har sina Orestes och Pylades så väl som Hellas. Måhända mindre olyckliga hvila på andra sidan; jag vill gå dit. Claes Horn af Åminne! Claes? Så heter ju också jag! Månne min aska en gång får gömmas inom dessa murar? Omöjligt är det icke; men hvilken sorts krona skall då pryda grafvården?»
Efter denna fråga blef det tyst ända tills grefven hunnit ett stycke ned på stora gången och vändt sig mot högaltaret, då han åter började: — »Att kunna se in i framtiden vore otvifvelaktigt nyttigare än att känna det förflutnas händelser. Hela världen vet, att Sveriges konungar här blifvit krönte, men ingen gissar hvem som nästa gång skall föra spiran. Obegripliga makt! Du, som bestämmer halten af lifvets blandade skiften, gif mig en uppenbarelse, om jag är din gunstling eller ditt styfbarn! Det torde blifva i dag mitt öde afgöres. Hon längtade få träffa honom; budet svarade, att han mådde väl. Äro mina skuldror nog starka att bära en sådan börda; äger mitt förstånd nog omfattning att besegra de afundsjukes stämplingar?»
Nu hördes några gripande toner. Orgelnisten hade obemärkt ankommit och börjat stämma sitt instrument till en begrafningsakt. På ett par drillande löpningar öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
