Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska psalmboken - 29. Lova Herren Gud, min själ! (Dav.146) - 30. Store Gud, som tusen världar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dav. 146.
29.
Lova Herren Gud, min själ!
Vad han gör, är rätt och väl.
Lova honom allan tid,
Ty han nådig är och blid.
2.
Trösta ej på någon man,
Huru hög han vara kan,
Ty han hjälpa ej förmår,
När du mest i nöden står.
3.
Människan är förelagt,
Som Gud själv oss haver sagt,
Dö och åter bli till jord,
Därav människan är gjord.
4.
Se, vad blir då hennes makt,
Hennes anslag, hennes prakt?
Allt förlorat blir och dött,
Allt förvandlat och förött.
5.
Evigt salig är den man,
Som på Gud förtrösta kan;
Den hos honom söker råd,
Säker är att finna nåd.
6.
Gud är den, som med ett ord
Skapat himmel, hav och jord;
Men av allt, som jorden bär,
Mänskan honom kärast är.
7.
Den som hungrar gör han mätt,
Skaffar den förtryckte rätt,
Löser den som fången är
Och den blinde syn beskär.
8.
Han upprättar mer och mer
Den som ligger slagen ner,
Älskar den som lever from,
Spar den onde till sin dom.
9.
Herren ser till änkors nöd,
Ger de faderlösa bröd;
Främlingar han nåd beter,
Slår de ondas anslag ner.
10.
Sions Gud, är hög och stor:
Salig den på honom tror!
Lova Herren, gammal, ung,
Gladlig halleluja sjung!
J. Arrhenius (1642—1725).
30.
Store Gud, som tusen världar
Ur sitt intet bragt och styr,
Sträng mot den som sig förhärdar,
Mild mot den som till dig flyr!
Hör ett stoft, som tanken höjer
Till din gudoms majestät,
Till den vishet, som sig röjer
Överallt i dina fjät!
2.
Du den värld, vars lopp du vänder,
Med ett ord i dagen bragt.
Vart jag ögats blickar sänder,
Strålar idel nåd och makt.
Ljusets fart den klarhet sprider.
Som din glädjes avbild är.
Hjärtat, som av mörkret lider.
Gläds, att du ock finnes där.
3.
Till din tron lycksalig träder
Högste ängeln över skyn.
Din försorg och godhet gläder
Masken under jordens bryn.
Trädet, som av bördan sviktar,
Bär din rikdom på sin stam:
Nåden, som naturen riktar,
Utur blomman doftar fram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
