Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska psalmboken - 39. Vad Herren äskar, vad är rätt - 40. Mänska, i ditt hjärta står
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3.
Sök ej att tysta varnarns röst,
Söv icke väktarn i ditt bröst;
Ditt lugn blir idel våda,
Likt det som över havets bryn
Försåtligt vilar att från skyn
Den vreda stormen båda.
Snart hämnden över dig du ser,
Snart ljungar straffets vigge ner
Och störtar i ditt hjärta,
Ack ve, med avgrundssmärta!
4.
Ty vet, här hålles Herrens dom:
I nåd, om du är god och from,
I vrede, om du bryter.
Här prövas gärningarnas halt,
Här lönas allt, här straffas allt,
Här fridens källa flyter,
Här brusar vredens mörka flod,
Här ropar Abels gjutna blod,
Här hulpna likars böner
Av Gud du hörda röner.
5.
Ja, har du handlat rätt och gott,
Då bliver lugn ditt hjärtas lott.
Det utslag Herren fäller,
Till frid uti ditt eget bröst
Långt mer än världens bifallsröst
Och ryktets lovord gäller.
Då har du tröst i sorg och nöd,
Då har du nog i liv och död,
En försmak av den fröjden,
Som Gud berett i höjden.
6.
O Jesu, tag med nåd emot
Min suckan, lagd vid korsets fot:
Mitt samvete du rena!
Läk syndasåren med ditt blod,
Bjud kvalda hjärtat fatta mod
Och mig med dig förena,
Att jag i samvetet en vän
Och i den högste domaren
En fader blott må skåda,
Som vill sitt barn benåda.
J. Åström (1767—1844).
40.
Mänska, i ditt hjärta står
Herrens budord skrivet.
Håll det heligt — därav går
Visheten och livet!
Känslans röst
I ditt bröst
Högt din plikt predikar
Emot Gud och likar.
2.
Du må, trygg för mänskodom,
Mörkrets anslag nära
Och, med själ på dygder tom,
Dygdens mantel bära;
Denna röst I ditt bröst
Tiger dock ej stilla,
Då du handlat illa.
3.
Vadan kommer detta ljud,
Som jag ville kväva?
Vadan utgår detta bud,
Som ej står att jäva?
Denna röst I mitt bröst,
Som jag ej kan hämma,
Är Guds egen stämma.
4.
O du Helige, för dig
Var vill jag mig dölja?
Inga högar skyla mig,
Inga djup mig hölja.
Denna röst I mitt bröst
Ingen ro mig lämnar:
Allt du ser och hämnar.
5.
O, jag finner ingen ro,
Om det blod, som talar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
