Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska psalmboken - Ånger och tro - 180. Beklaga av allt sinne - 181. Dav. 51. O Herre Gud, gör nåd med mig!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ånger och tro.
180
Beklaga av allt sinne
Må jag min själanöd.
Med Davids sorg jag finne.
Hur jag är andligt död.
Jag det väl vet,
Det gör min synd allena:
Ack, mitt begär orena
Gör all min uselhet.
2.
O Gud, jag mig bekänner
En syndare för dig.
Jag finner, ser och känner
Ej annat uti mig
Än ond åtrå
Och världens lustar snöda,
Som själen evigt döda:
Ack, hjärtat brista må.
3.
O Herre, mig benåda,
Min Gud och Fader blid!
Min brist vill mig förråda;
Jag sviktar i min strid.
Giv mig din frid
Och värdes mig bevara
Från satans falska snara
I denna prövotid.
4.
Hjälp, att jag ej bortkastar
Med synd och ondska mer
Ditt ord, som synden lastar
Men tröst i ångern ger.
O Herre, båld,
Låt mig så trofast bliva,
Att ingen mig kan driva
Från dig med list och våld.
5.
O Kriste, du allena
Mig tröstar först och sist.
Du är Guds Ord det rena,
Som helar syndens brist.
Det är ock visst:
Du ensam kan förvärva,
Att jag får himlen ärva;
Pris dig, o Jesu Krist!
6.
Bliv, Helge And’, mig nära!
Utav din gudomsmakt
Kan du all sanning lära.
Som Kristus haver sagt.
Din vård och vakt
Mot kött och värld mig läna
Och lär mig Herren tjäna
Av all min håg och akt.
Dansk förf. (1530-talet).
Svensk övers. (1570-talet).
J. O. Wallin (1779—1839).
181.
Dav. 51.
O Herre Gud, gör nåd med mig!
För den miskund, som är i dig,
Du vill ju hjälpa alla,
Som dig i nöd åkalla.
Min nöd är stor: med skräck och kval
Jag ser på mina synders tal.
Vad är, alt jag dem gömmer.
När du mig ser och dömer?
För dig jag syndat, dig, som ser
I mörkret och i hjärtat ner;
Mot dig jag brutit, dig, vars lag,
Rättfärdige, till domens dag
Ej skall en prick förlora.
2.
Se, jag i synd är född och närd
Och fostrad i en syndfull värld;
Dock, skapad till din ära,
Fick jag din sanning lära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
