Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska psalmboken - V. Kristligt sinne och förhållande - 232. Dav. 37. Låt icke det förtryta dig - Tålamod och tröst av Guds godhet under korset och bedrövelsen - 233. Hav tålamod - 234. Gud, du är kärleksrik och god
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
6.
Så känner Herren väl sin tid
Att straffa och belöna
Och att med salighet och frid
Den redlige bekröna.
Dess enda skärv är mera värd
Än skatters mängd och håvors flärd,
Som av förtryckarn samlas.
7.
Den som för Herren fruktan bär,
Är nöjd i alla skiften,
Med lugn han bär sitt livs besvär,
Med lugn han nalkas griften.
Ej världens stormar honom bry:
Han har en hamn, dit han kan fly,
Som evig trygghet skänker.
L. Hetzer († 1529).
O. Petri (1498—1552).
G. G. Adlerbeth (1751—1818).
Tålamod och tröst av Guds godhet under
korset och bedrövelsen.
233.
Hav tålamod,
Var from och god
Och efterfölj Guds vilja!
Den detta hör
Och detta gör
Skall Gud från sig ej skilja.
Ett himlabröd
I jordisk nöd
Dig tålamodet giver.
Av denna spis
Du lugn och vis,
Förnöjd och ödmjuk bliver
Och fåfäng sorg fördriver.
2.
Tag utan knot
Ditt kors emot;
Det dig till välfärd länder.
Tro Gud om gott:
Du har din lott
Utav en Faders händer.
På många vis,
Sitt namn till pris,
Han barnens trohet övar.
Som guld i glöd
Vår själ i nöd
Han luttrar och beprövar;
Och hjälpen sen ej tövar.
3.
Min Gud och Far,
Med goda dar
Du ofta glatt mig svaga;
O, skulle jag
Den onda dag
Ej ock till godo taga?
Ej ser jag här
Vad bäst mig är;
Begären mig förvilla;
Men, Herre, du
Det känner ju
Och vill ditt barn ej illa:
Ty är jag nöjd och stilla.
L. Hetzer († 1529).
E. E. Helsingius († 1612).
J. O. Wallin (1779—1839).
234.
Gud, du är kärleksrik och god;
Med tålamod jag tager mot din aga.
Evad du gör, min Gud och Far,
Likväl jag har
Ej orsak till att klaga.
Var lugn, min själ,
Gud vill dig väl;
Han aldrig än
Förskjutit den
Som på hans kärlek tröstar.
2.
Om han ock dolt för mig sitt råd,
Han dock i nåd
Och vishet med mig handlar.
När ingen hjälp jag ser, då är
Med hjälpen när
Den hand, som allt förvandlar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
