- Project Runeberg -  Den svenska psalmboken / Herzogs-Melins 1932 /
282

(1932-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska psalmboken - V. Kristligt sinne och förhållande - 413. Giv, o Jesu, fröjd och lycka - Vid årets slut - 414. Ack jordens barn, vår tid är kort,

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jesus styrke kropp och själ,
Jesus mig beskydde väl,
Jesus vare i mitt hjärta,
Jesus lise i all smärta!

7.
Jesu, giv att jag väl ändar
Detta påbegynta år.
Bär du mig på dina händer,
Fräls mig från all vånda svår.
Stå mig bi uti all nöd,
Var mig när uti min död.
Ack, du mig i famnen slute,
När min livstid här är ute!

J. Rist (1607—1667).
P. Brask († o. 1690).
J. O. Wallin (1779—1839).

Vid årets slut.

414.

Ack jordens barn, vår tid är kort
Och våra dar förrinna:
De som en skugga hasta bort
Och som en rök försvinna.
Vi se oss om; och åter är
Ett år tilländalupet:
Dess nöjen liksom dess besvär
De sjönko ned i djupet,
I tidens hav,
Den vida, allom öppna grav.

2.
Vid årets början mångens hopp,
I sköna färger brutet,
Desshela bana mätte opp
Men släcktes innan slutet.
Så mången då i sorgfritt tjäll
Med barn och maka bodde;
Så mången då, förnöjd och säll,
På liv och hälsa trodde:
Och se, nu ren
Har jorden gömt hans kalla ben.

3.
Åt mig du livet än förlänt,
Än låter du mig vandra.
O Herre, har väl jag förtjänt
Att skonas mer än andra?
Ack nej, det gör din blotta nåd.
Din kärlek utan ända,
Att jag må se se mitt överdåd
Och hinna mig omvända,
Jag syndaträl,
Som tänkt så litet på min själ!

4.
Jag är det trädet i din, gård,
Som skulle sparat bliva,
Att en gång, tacksamt mot din vård,
Det måtte frukter giva.
Den ömma vård, du tog därom,
Från år till år du ökte;
Och varje år du återkom
Och frukt på trädet sökte:
Du kom i år;
Men lika i ofruktbart det står.

5.
»Tag trädet bort», så talar du,
»Dess torra stam hugg neder!»
»Ack, låt det stå ett år ännu!»
Så Jesus för mig beder.
Ja, bed, du gode vingårdsman
Din bön allena gäller,
Och hjälp, att frukt jag visa kan,
Förrän mig döden fäller.
O Jesu, bliv
Den svages kraft, den dödes liv.

6.
Mig löd och vattna med ditt ord
Och med ditt blod så trogen,



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:39:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/psalmbok/1932/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free