Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska psalmboken - V. Kristligt sinne och förhållande - 443. Var nu redo, själ och tunga - Vid aftonklämtningen - 444. Min vilotimma ljuder - 15. Före och efter måltiden - 445. Ifrån min födslotimma - 446. Dig prisa vi, o Herre, du som åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att jag får ett nådigt svar.
Helge And’, jag beder dig,
Värdes mana gott för mig.
Ja, jag tror, det skall så hända,
Ty vill jag med amen ända.
J. Rist (1607—1667).
H. Spegel (1645—1714).
Kr. Dahl (1758—1809).
Vid aftonklämtningen.
444.
Min vilotimma ljuder
En gång den sista gång
Och mig i jorden bjuder
En bädd så kall och trång.
Dock den mig ej förskräcker;
Så sött jag sover där,
Tills Herrens röst mig väcker,
Då ingen natt mer är.
2.
Men, Herre Gud, bevara
Min själ till evig tid
För syndasömnens fara,
För världens falska frid.
Här hjälp mig att fullkomna
Mitt värv med tro och hopp;
Sen kan jag roligt somna
Och stå med glädje opp.
F. M. Franzén (1772—1847).
15. Före och efter måltiden.
445.
Ifrån min födslotimma
Du sörjt,o Gud, för mig
Och låtit mig förnimma
Din hjälp så underlig’.
Jag ser din kärlek strömma:
O, må jag aldrig glömma
Dig tacka för allt gott!
2.
När du mig täcks förläna
Så mycken nåd, o Gud,
Hjälp mig ock rätt dig tjäna
Och vörda dina bud.
När glad mitt bröd jag äter,
Giv, att jag ej förgäter
Den torftiges behov.
3.
Dig, Herre, må vi prisa:
Du oss berett vårt bord,
Ack, värdes ock bespisa
Vår själ med livets ord.
Din Ande när oss blive
Och oss omsider give
En evig fröjd och ro.
J. Hjertén (1781—1885).
446.
Dig prisa vi, o Herre, du som åter
Din fadershand för dina barn upplåter.
Må våra hjärtan, som av dig förnöjas,
Till dig upphöjas!
2.
Allt levande med välbehag du mättar,
Allt lidande med huld försorg du lättar;
Du giver styrka, liv och fröjd åt alla,
Som dig åkalla.
3.
Må den välsignelse, du täcks beskära,
Med tacksamt sinne njutas till din ära
Och, måttligt njuten, nya krafter föda
Till nyttans möda!
J. A. Cramer (1728—1788).
J. O. Wallin (1770—1839).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
